Tema

Delaktiga elever krävs för att förebygga mobbning

40 miljoner kronor ska satsas på att förebygga mobbning, detta enligt årets budgetproposition. Ann-Carita Evaldsson, professor i pedagogik, vet hur pengarna kan göra nytta.

Hur kan mobbning bäst förebyggas?
— Det finns inget enkelt recept att följa, mobbning är en del av ett komplext socialt samspel. Det är dessutom svårt att dra gränser för vad som är en kränkande handling samt att på förhand förutse effekter av enskilda åtgärder, berättar Ann Carita Evaldsson, professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

— I dag finns en mängd olika anti-mobbningsprogram som skolor kan köpa in. Många bygger på forskning och utvecklade av insatta psykologer. Vanligt är att arbetet omfattar hela skolan med att öka information om mobbning samt att införa  speciella arbetsgrupper och värderingsövningar. Lärarnas och rektorns inställning till det förebyggande arbetet har dock visats sig vara mer betydande än valet av åtgärdsprogram.

Elevernas egna medverkan är en grundförutsättning för att antimobbningsarbete ska lyckas. Det är eleverna som kan definiera vad som utgör mobbning och sociala problem på den enskilda skolan. Eleverna är i regel mer insatta än lärare i mobbningens olika former, exempelvis vilken betydelse sociala medier och mobiltelefoner har. Ofta begås felet att endast fokusera på en begränsad grupp av elever eller lärare.

Hur kommer satsningen att märkas?
— Det kan vara svårt att fånga upp satsningens effekter i nationell statistik. Andelen elever som känner sig mobbade har i  stort sett varit konstant i Sverige en längre tid och mobbningsdefinitionen är långt ifrån heltäckande. Dock är det mycket troligt att effekt kommer att synas på enskilda skolor, både på kort och lång sikt. En utebliven eller svag förändring på nationell nivå betyder inte att satsningen inte är viktigt. Tvärtom, det är nödvändigt att satsa på åtgärder gällande mobbning och social ohälsa bland elever; man avskedar ju inte poliser när kriminaliteten är konstant!

Satsningen gäller 2011-2014, räcker det?
— Fyra år är en kort tidsperiod. Satsningen behöver integreras i skolans arbetssätt och omfatta en mer långsiktig satsning på elevhälsan. Engångsatsningar och kortare projekt ger endast tillfällig effekt i sig. För en bestående förändring krävs med andra ord att man planerar hur skolans förebyggande arbete ska fortgå, även efter det att satsningen avslutats. Att bygga en mer kontinuelig plattform för skolans arbete med elevhälsa, omfattande diskriminering och mobbning, kan vara ett sätt.

Finns det någon risk att satsningen får motsatt effekt?
— Det finns en liten risk att det förebyggande arbetet gör att problemen eskalerar i stället för att avta. Den händer att enskilda elever konfronteras av andra elever efter det att de har berättat för lärare att de känner sig mobbade. Deras utanförskap blir därmed mer befäst. Det är viktigt att man som ansvarig lärare och skolledare reflekterar över denna risk och arbetar för att undvika den. Den största risken är dock att satsningens pengar inte används på ett sätt som är till godo för eleverna i deras skolvardag.

Text: Marie Palmnäs, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Delaktiga elever krävs för att förebygga mobbning

 lästid ~ 2 min