Norrlänningar undantag i svensk självbild
Omoderna och bakåtsträvande människor som bor i en avfolkningsbygd. Dessa negativa och stereotypa bilder av norrlänningar och Norrland har funnits länge och upprepas ständigt. – Sverige vill gärna framstå som en modern och urban nation. Den självbilden förstärks av att människor och platser som inte passar in beskrivs som annorlunda, menar kulturgeografen Madeleine Eriksson i sin redan mycket uppmärksammade avhandling vid Umeå universitet.
Hon har studerat hur bilden av norra Sverige skapas och återföds i bland annat media, populärkultur och reklam, men också hur och varför bilderna påverkar oss.
– Bidragsberoende, hög arbetslöshet och utflyttning är teman som framträder tydligt när det handlar om Norrland, så generellt är det en ganska negativ bild vi får, säger Madeleine Eriksson,
Klart är att reklam och film tydligt påverkar våra uppfattningar. Fakta och fiktion blandas till en stereotyp bild av norrlänningen, som exempelvis i reklamen för ölet Norrlands guld och i Kjell Sundvalls film Jägarna från 1996. Madeleine Eriksson menar att det självklart ingår i populärkulturens natur att ibland överdriva vissa schablonbilder.
– Men det är lite förvånande att dessa stereotyper även tas upp och används i nyhetsartiklar i t ex Dagens nyheter och andra betrodda nationella medier. Det förstärker förstås de vanliga negativa bilderna av norra Sverige i förhållande till det andra ”moderna Sverige”.
Men varför uppstår dessa olika bilder av landsbygd, glesbygd och stad? Madeleine Eriksson anser att en viktig förklaring är att Sverige måste visa upp en bild av att vara ett progressivt och urbant centrum i en allt mer globaliserad värld.
– För att identifiera ett centrum måste man identifiera en periferi. Människor och platser som inte passar in beskrivs som annorlunda, och blir undantag i den nationella självbilden.
Enligt Madeleine Eriksson återfinns denna process såväl globalt som lokalt. Stockholm må vara centrum i Sverige men måste kämpa för att synas på världskartan. I norr kan Umeå ses som ett nav för mindre orter i inlandet.
Även till synes positiva framställningar, som den av den autentiske och naive lantisen, kan förmedla en bild av vissa platser och människor som mindre utvecklade och moderniserade.
– Beroende på sammanhang kan norrlänningen bli genuin eller bakåtsträvande, och storstadsbon ytlig eller progressiv.
Madeleine Eriksson visar också att schablonbilden av norra Sverige används av norrlänningarna själva i platsmarknadsföring och turismsatsningar, där den vackra, exotiska och orörda naturen ofta lyfts fram. Även den traditionella men rejäla mannen kommersialiseras i reklamen från till exempel Norrmejerier och Norrlands guld. Men bilden av norrlänningen som traditionell och bakåtsträvande motarbetas och omarbetas också i populärkultur, av politiker, ”vanliga” människor och till exempel reklam.
– Mannen i ölreklamen är numera en utflyttad norrlänning som vet hur man för sig både i storstaden och i Norrland. Genom att skapa en ny typ av norrlänning, en kille som nästan alla vill identifiera sig med, vidgar man sin kundkrets och talar till alla utflyttade norrlänningar eller landsbygdsbor. Urban och modern, men ändå genuin, avslutar Madeleine Eriksson.
Måndagen den 25 oktober försvarar Madeleine Eriksson, kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”(Re)producing a periphery: Popular representations of the Swedish North” kl 13.15 i hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Victoria Lawson, Department of Geography, University of Washington, USA. Avhandlingen försvaras på engelska.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Madeleine Eriksson
kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 71 57 alt. 070-299 33 59
E-post: Madeleine.Eriksson@geography.umu.se
