Tema

Nytt fokus i forskningen kan nyansera bilden av romer

I Frankrike pågår massutvisning av den etniska folkgruppen romer. Historikern Matthew Kott tror att en bättre dialog mellan forskare och romer kan nyansera bilden av gruppen.

Hur ser situationen ut för romer i Sverige?
— Många lever i stort utanförskap. Man uppskattar att det finns runt 50000 romer i Sverige och det talas över tre dussin dialekter av romani chib, vilket myndigheterna har svårt att hantera i till exempel modersmålsundervisning, säger Matthew Kott, forskare inom romska studier vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.

Förr försökte man tvinga romer till assimilering, i skolorna förbjöds de prata sitt språk och barn har tidigare tvångsomhändertagits av myndigheter. Matthew Kott tycker att det fortfarande finns brister i myndigheternas åtgärder.

— Till exempel skickade en kommun för bara några år sedan polisen att hämta barnen när de inte kom till skolan, vilket skrämde föräldrarna. Om kommunen i stället tagit kontakt med en romsk förening kunde man ha skapat en dialog och försökt övertala föräldrarna att skolan var för barnens bästa och även förklarat att det är obligatorisk med skolgång i Sverige.

Varför finns det så mycket fördomar mot romer?
— Delvis är det på grund av att romer, sedan tusen år tillbaka då deras förfäder utvandrade från Indien, aldrig helt accepterades dit de kom. De fortsatte sin resa för att hitta en plats att slå sig ner, men de har aldrig blivit riktigt välkomna. Fördomar mot romer har funnits länge, och de dyker särskilt upp vid kristider. Bakom fördomarna ligger femhundra års missförstånd och kulturkrockar.

Att romer är kriminella är väl en vanlig fördom, stämmer den?
— När det gäller kriminalitet så kan det stämma att romer är överrepresenterade bland fängelsebesökarna i vissa länder, jämfört med befolkningen som helhet. Men om man i stället skulle jämföra med den samhällsgrupp som romer ofta tillhör, det vill säga lågutbildade och som lever i ett utanförskap, skulle romer inte vara en avvikande grupp.

Matthew Kott påpekar att det också finns föreställningar om romer, inte bara fördomar. En föreställning är att romer gillar att resa och själva har valt att bo i husvagn och inte rota sig.

— Det kan vara så att det är en del av deras kultur, men frågan är om de har valt den av fri vilja eller av tvång?
 
Hur kan forskningen förändra synen på romer?
— Det finns två sätt, den ena är att bjuda in romer så att de kan delta i kunskapsproduktionen. När romer har ställt upp på intervjuer blir de ofta förvånade över hur resultatet framställs och förstår inte forskarnas villkor. Forskare och romer kommer från olika kulturer, båda med starka traditioner och regler, och de här två kulturerna måste mötas. Vi måste bygga broar in till gruppen och skapa ömsesidig förståelse för att romer ska få en mer realistisk bild av forskningen. Romer ska inte bestämma över forskningen, men de borde bjudas in tidigt för att skapa en öppnare dialog.

Vad är det andra sättet?
— Man måste byta fokus från att enbart koncentrera sig på hur majoritetsamhället har behandlat romer, till att också fokusera på romers språk och kultur utifrån gruppens eget perspektiv. I stället för att placera dem i facket ”offer” kan man se vad de har bidragit med och det positiva i deras kultur, till exempel har vi flera ord i svenskan som kommer från romani. Romer har en kultur som berikar Sveriges gemensamma kultur och historia.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nytt fokus i forskningen kan nyansera bilden av romer

 lästid ~ 3 min