Tema

Feminin sympati och maskulint ogillande i tyskan

I tyskan används feministiska personsubstantiv för att uttrycka närhet och sympati till de personer man omtalar och för att alla läsare skall känna sig inkluderade i tilltal. Med maskulina språkformer uttrycks däremot distans och ogillande. Det visar en ny doktorsavhandling i tyska från Göteborgs universitet.

Tänk dig att alla kvinnliga lärare tituleras lärarinnor, att alla läkare av kvinnligt kön kallas läkarinnor. Så är det i tyskan: kvinnor är språkligt feminina, män är språkligt maskulina. Var och en som talar tyska får därför problem när en grupp av människor skall omtalas som består av både män och kvinnor.

– Det här är en het potatis inte bara för språkvetare utan för alla som talar tyska. Inte minst för att det finns en koppling till frågan om hur man ska synliggöra kvinnor i språket och därmed till hela jämställdhetsdiskussionen, säger avhandlingens författare Magnus Pettersson, doktorand vid institutionen för språk och litteraturer.

En möjlighet är att bara använda maskulina former, till exempel ’der Student’ (studenten) eller ’der Lehrer’. Den maskulina formen ges då en allmän, förment könsneutral betydelse.
Dubbelformer anses politiskt korrekta

Men många anser att maskulinum osynliggör och diskriminerar kvinnor språkligt. Därför har feministiska språkvetare föreslagit dubbelformer av typen ’der Lehrer und die Lehrerin’ = den manlige och den kvinnliga läraren. Sådana feministiska former används i skriven tyska parallellt med maskulina former och neutralformer där man avstår från att markera könet.

Magnus Pettersson har studerat variationen mellan olika sådana benämningsstrategier, framför allt i feministiska magasin som Emma, där dubbelformer anses politiskt korrekta och används mycket, men också i andra typer av samtida texter.

– Det visar sig att inte ens feminister alltid är konsekventa. Det slinker in hel del maskulinformer och då oftast när de som benämns är persongrupper som på ett eller annat sätt är stereotypt manliga eller om man vill ta avstånd från dem.
Markerar distans och ogillande

Så blir maskulina språkformer i feministiska sammanhang en markör för distans och ogillande. Ett annat resultat är att dubbelformer ofta används i tilltal av typen ’kära läsare’.

– Där pekar man ut kvinnor och män explicit eftersom läsarna som tilltalas ska känna sig inkluderade, oavsett om de är män eller kvinnor. Däremot kan man utan problem i samma text använda maskulinformer med syftning på mixade grupper. Den språkliga genusmedvetenheten är alltså i praktiken beroende av kommunikativa faktorer, skribentens avsikter och vilken typ av text det rör sig om.

Magnus Petterssons avhandling är den kanske första som närmar sig genusanvändningen på tyska personsubstantiv utifrån ett beskrivande, textanalytiskt perspektiv.

– Många som har forskat om det här har en klar språkpolitisk åsikt. De vill tala om hur det borde vara, till exempel att maskulina språkformer med referens till kvinnor är en styggelse. Det är jag inte intresserad av. Språkforskning går i första hand ut på att beskriva sakernas tillstånd, inte att normativt tala om vad som är rätt eller fel.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Geschlechtsübergreifende Personenbezeichnungen. Eine Referenz- und Relevanzanalyse an Texten
Avhandlingsförfattare: Magnus Pettersson, tel. 031-7865579 (arb.), 070-4573467 (mobil)
E-post: magnus.pettersson@tyska.gu.se
Hemsida: http://www.sprak.gu.se/kontakta-oss/doktorander/pettersson-magnus/
Tid och plats för disputation: lördagen den 18 september 2010 kl. 10.00, sal T302, Olof Wijksgatan 6, Göteborg.
Fakultetsopponent: Prof. Jürgen Schiewe, Institut für Deutsche Philologie, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald
Avhandlingen kan lånas på UB och finns även hos avhandlingsförfattaren. Den är tryckt som disputationsupplaga och utkommer 2011 i omarbetad bokversion på Gunter Narr Verlag i Tyskland.

Feminin sympati och maskulint ogillande i tyskan

 lästid ~ 3 min