Tema

Engelskan inget hot mot svenskan

När engelskans inflytande på svenskan kritiseras handlar det ofta om att inlånade ord är ett snabbt växande hot som utarmar det svenska språket. Men faktum är att vi lånat in ord från engelskan åtminstone sedan 1200-talet och att de ofta haft en positiv effekt. Idag, fredag, berättar Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göteborgs universitet, om sin nya bok Engelskan i svenskan på den pågående Bok- och biblioteksmässan.

– Alla språk behöver utökas när verkligheten förändras. När nya föremål, produkter och företeelser förs in från ett annat land krävs nya ord och då följer ofta benämningen med på köpet. Så går till exempel politiska termer som parlament, överhus och votera att spåra från 1600-talet, säger Mall Stålhammar.

Ord som lånats in från engelskan fyller inte bara tomrum och förser svenskan med nya nyanser, de inspirerar också till svenska nyskapelser. Ordlånen är nämligen inte bara lätt igenkännbara engelska ord, som aerobics, de återfinns även som översättningslån, till exempel användarnamn eller försvenskningar, som till exempel strejk.

Mall Stålhammar ägnar en stor del av boken åt att ingående beskriva närmare 2 000 lånords historia och väg in i svenskan, uppdelat i tio olika ämnesområden. I boken kan läsaren följa kronologiskt hur engelska lånord speglar den historiska utvecklingen och kontakterna mellan Sverige och England. Efter andra världskriget växte intresset för USA, något som också kom att påverka inlåningen.

– På 1950- och 60-talet förde vi in enormt mycket produkter därifrån. Vi fick nya konsumtionsvaror som hamburgare, popcorn och bubbelgum, och modevaror som jeans, T-shirt och polotröja, för att ta några exempel.

Påverkan från USA är stark även idag, särskilt inom underhållningsindustrin.

– Den snabba utvecklingen inom underhållningsbranscher medför ett ökande inflöde av lånord, som ofta får fäste i svenskan innan någon översättning hinner skapas. Ungdomar kommer via nätet snabbt i kontakt med nya ord och uttryck på engelska, och fortsätter att använda dem även i sin svenska, förklarar Mall Stålhammar.

Avslutningsvis diskuterar hon den aktuella frågan om vad engelskans inflytande kan innebära för svenskan. Hon varnar för så kallade domänförluster, som inträffar när engelskan börjar dominera inom ett bestämt område. Eftersom språket i internationell forskning numera är engelska, finns en risk att svenskan förlorar terräng inom viktiga ämnesområden som teknik och naturvetenskap. Svenska språket i sin helhet är däremot inte hotat.

– Jag hoppas att boken ska nyansera kritiken mot engelska lånord och visa att det svenska språket har berikats inte minst via översättningslån. Ett utmärkt exempel är det produktiva ordet trädkramare med efterträdare som vargkramare, skattekramare och motorvägskramare – möjligheterna är oändliga, säger Mall Stålhammar.

Kontaktinformation
’Engelskan i svenskan – Åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser’ är utgiven på Norstedts förlag. Författaren Mall Stålhammar pratar om boken på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg idag, fredag, klockan 11.45–12.05. Lokal: Grafiska Torget, G02:22, Sc8909.

För mer information, kontakta Mall Stålhammar på e-post: mall.stalhammar@eng.gu.se

Engelskan inget hot mot svenskan

 lästid ~ 2 min