Artikel från Umeå universitet
23 september 2010

Hur kan äldres delaktighet och upplevda hälsa optimeras?

Faktorerna depressiva symtom, att kunna utföra aktiviteter som är krävande för benen och graden av fysisk aktivitet har alla starkt samband både med delaktighet och med upplevd hälsa. Resultaten är särskilt viktiga eftersom dessa faktorer går att påverka, skriver Sólveig Árnadóttir i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 1 oktober.

I stora delar av världen blir andelen äldre personer i befolkningen större under de kommande decennierna. Satsningar för att möjliggöra optimal förmåga och hälsa samt att kunna vara delaktig i olika vardagssammanhang under senare delen av livet kan därför komma att behövas. För att bättre förstå vad som kan vara viktiga byggstenar i en sådan satsning har Sólveig Árnadóttir undersökt på vilket sätt äldre personer är fysiskt aktiva och de faktorer som har betydelse för delaktighet och upplevd hälsa. Ett fokus var att studera eventuella skillnader i resultat mellan personer som bor i tätort jämfört med i glesbygd.

Personer från tätort och glesbygd visar sig vara ungefär lika mycket fysiskt aktiva, men deras aktivitetsmönster är olika. Fysisk aktivitet i form av motion, träning och friluftsaktiviteter är vanligare i tätort, kvinnor i glesbygd är mer fysiskt aktiva i hushållet och män i glesbygd är mer fysiskt aktiva i arbete än andra.

Ett viktigt fynd i avhandlingen är att frågor om delaktighet i olika typer av livssituationer bör innefatta både hur ofta man utför aktiviteterna och om man själv upplever sig begränsad att utföra aktiviteterna. Att bo i tätort eller i glesbygd samt att ha symtom på depression har samband både med hur ofta man utför aktiviteterna och i vilken grad man upplever sig begränsad. Däremot har den kognitiva funktionen, ålder och en fysiskt aktiv livsstil endast samband med hur ofta man utför olika aktiviteter. Upplevelsen av begränsning har samband med att ha ett arbete och kapaciteten att utföra aktiviteter som är krävande för benen, exempelvis att springa minst 800 meter eller att vandra flera km.

Kapaciteten att utföra aktiviteter som är krävande för benen och depressiva symtom är också betydelsefulla för upplevelsen av hälsa, liksom kapaciteten i armar och händer samt att vara fysiskt aktiv i hushållsarbete. Men det finns inget oberoende samband mellan upplevelsen av hälsa och om man bor i tätort eller i glesbygd.

Resultaten som visar att depressiva symtom, att kunna utföra krävande aktiviteter för benen och graden av fysisk aktivitet är förknippade med både delaktighet och upplevd hälsa är särskilt viktiga eftersom tidigare forskning har visat att dessa faktorer går att påverka. Vidare stödjer resultaten att omgivningen i form av tätort eller glesbygd bör uppmärksammas i satsningar för äldre personer, eftersom omgivningen är en faktor som är förknippad både med det fysiska aktivitetsmönstret och delaktighet bland äldre personer.

Deltagarna i studien valdes slumpmässigt från det nationella registret för en tätort och två glesbygdsområden på norra Island. De 186 deltagarna var mellan 65 och 88 år, och 48 % av dem var kvinnor.

Fredag 1 oktober försvarar Sólveig Á. Árnadóttir, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Physical activity, participation and self-rated health among older community-living Icelanders: A population-based study (Svensk titel: Fysisk aktivitet, delaktighet och upplevd hälsa bland äldre i eget boende på Island: En populationsbaserad studie).
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Alan M. Jette, Boston University School of Public Health; Health & Disability Research Institute, USA.

En sammanfattning av avhandlingens innehåll är elektroniskt publicerad på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35823
Den fullständiga avhandlingen återfinns där senare under hösten.

Kontaktinformation
Sólveig Árnadóttir är doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet. Hon nås på:
E-post: saa@unak.is?
Telefon: 00354 863 71 91
Porträttbild:
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/51/51243_solveig_arnadottir.jpg

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera