Tema

Den nationella väven: ny bok som undersöker vardagsnationalismen

En nation framstår ofta som något helt självklart, som något naturligt som bara ”är”. Ofta tycker vi att vi vet vad det betyder att vara ”svensk”. Särskilt tydligt är detta i årets valrörelse där diskussioner om ”svenska befolkningen”, välfärdsstaten eller den svenska skolan har varit bland de mest förekommande begreppen. I den nyligen utkomna antologin Den nationella väven, undersöker redaktörerna Maria Jansson, Maria Wendt och Cecilia Åse, som alla är statsvetare vid Stockholms universitet, sådant som ofta tas för givet, nämligen det nationella sammanhanget.

Med Den nationella väven visar redaktörerna och de medverkande skribenterna att nationen är en politisk skapelse. I boken undersöks bland annat polisförhör i fall av dödligt våld mot kvinnor, slöjpolitik, svenska myndigheters kampanjer om hiv/aids och kvinnors möjlighet att omformulera nationella traditioner.

– I nationens namn upprättas ständigt hierarkier baserade på kön, klass och etnicitet. Nationsskapande och nationalism är alltså inte något som bara Sverigedemokrater sysslar med. Den form av nationsskapande som pågår i exempelvis medier och i myndigheters informationsmaterial innefattar såväl rasistiska som sexistiska uttalanden, säger Maria Wendt.

Nationalismen i Sverige är en starkare kraft än vi ofta tror. Detta illustreras bland annat av statsvetaren Ann Towns bidrag där hon undersöker polisförhör med män som dödat kvinnor. När svenska män misshandlar kvinnor ses inte detta som något som har med svensk kultur att göra. När invandrade män utövar våld förklaras däremot detta i kulturella termer; med hänvisning exempelvis till ”hederskultur”.

– Att svensk kultur är jämställd har blivit en sanning per definition: en sanning som bidrar till att dölja det omfattande våld som svenska män utövar mot kvinnor, menar Ann Towns.

Ett annat exempel på cementerade föreställningar är den om att könsrelationer i Sverige är konfliktfria och harmoniska. När Feministiskt initiativ utmanade denna förståelse, utbröt en hätsk diskussion, skriver Maria Wendt och Maud Eduards i sitt kapitel. Motståndet, inte minst i medierna, var massivt och kompakt. På så sätt kan man säga att idén om harmonin mellan könen i själva verket begränsar kvinnors möjligheter att bedriva politik.

I Sverige finns en självbild som går ut på att vi inte är nationalister. Nationalism tillskrivs andra länder eller grupper. Denna självbild hindrar oss från att ifrågasätta på vilka sätt vi återskapar känslor av nationell överhöghet.

– Därmed kan vi heller inte identifiera de maktstrukturer som är inbyggda i det egna nationsskapandet, säger Cecilia Åse.

Enligt redaktörerna är forskningsfältet om kön och nation väletablerat internationellt, men ganska nytt i Sverige. Ambitionen med Den nationella väven har varit att samla en del av den forskning som under senare år tagit fart på svenska lärosäten, och presentera den för en bredare publik. Boken vänder sig till alla som är intresserade av att förstå hur nationell gemenskap etableras och hur detta samtidigt skapar ojämlikhet.

I boken medverkar feministiska forskare från flera olika discipliner; förutom redaktörerna själva medverkar Anna Bredström, fil dr i genusvetenskap, Maud Eduards, professor i statsvetenskap, Yael Feiler, fil dr i teatervetenskap, Lisbeth Lewander, docent i statsvetenskap, Diana Mulinari, professor i sociologi och Ann Towns, fil dr i statsvetenskap.


För ytterligare information
Maria Jansson, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 08-16 26 26, e-post: maria.jansson@statsvet.su.se
Maria Wendt, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 08-16 12 78, e-post: maria.wendt@statsvet.su.se
Cecilia Åse, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 08-16 26 25, e-post: cecilia.ase@statsvet.su.se

Den nationella väven: ny bok som undersöker vardagsnationalismen

 lästid ~ 2 min