Artikel från Chalmers tekniska högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 september 2010

Seminarium om modeller som förklarar verkligheten i klassrummet

Vetenskapliga modeller används inte bara i forskarens laboratorium. De är nödvändiga både när politiker tar beslut och för att förklara verkligheten i klassrummet. Den 15-16 september bjuder Chalmers in till initiativseminariet "Vetenskapliga modeller – en bild av verkligheten". Bernt Wennberg, professor i matematik, är en av de ansvariga för seminariet.

– Seminariet bjuder på en möjlighet att stanna upp och reflektera över vad vi själva och andra menar med modeller. Det finns flera olika sorters modeller och många olika användningsområden, säger Bernt Wennberg.

Kan vem som helst få ut något av seminariet?
– Det borde vara intressant för alla som är intresserade av vetenskap och hur vi talar om vetenskap. Självklart för lärare och studenter vid högskolan, men också alumner, journalister och många andra. Särskilt den första dagen hoppas vi att många lärare från grundskolan och gymnasiet kommer, eftersom flera föredrag handlar om pedagogik och frågor som är relevanta för skolan. Dagen avslutas med en paneldiskussion om hur modeller används i skolan.

Den andra seminariedagen handlar om forskning som sker på Chalmers, och ger kanske mest behållning till den som kan ganska mycket om naturvetenskap och teknik. Alla är välkomna, men vi hoppas speciellt att lärare och forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet kommer, och att det skall leda till nya forskningssamarbeten.

Vilken bild av verkligheten ger modellerna?
– Modeller är för det mesta gjorda för ett specifikt ändamål, och vilken bild de ger av verkligheten beror på vad man har valt att ta med, och vad man valt att utelämna. Kanske kan man jämföra lite med att titta i ett mikroskop: vad som syns beror på vilken förstoringsgrad som används, val av filter, och förstås, från vilket håll man studerar sitt objekt. Och lika viktigt som det är att ställa in mikroskopet rätt är det att välja en vetenskaplig modell med lagom mycket detaljer, och rätt detaljer.

Vad kan gå fel?
– Alla modeller är förstås gjorda utifrån vår kunskap om verkligheten, så modeller kan ge en felaktig bild av verkligheten för att vi inte vet tillräckligt mycket, eller för att vi inte förstår hur vi skall tolka bilden. Och även om den som formulerat en modell är medveten om dess begränsningar, finns det alltid en risk att någon annan tolkar den helt annorlunda, kanske felaktigt. Jag hoppas vi får tillfälle att tala om detta under seminariet.

Vilka discipliner använder sig av vetenskapliga modeller?
– Nästan alla, tror jag. Det är lätt att räkna upp exempel på modeller och hur de används, men mycket svårare att komma på någon disciplin där de inte används. Men däremot ser modeller så olika ut att man kanske inte alltid tänker på dem som just modeller.

Är det fler än forskare och lärare som har nytta av vetenskapliga modeller?
– Många politiska beslut fattas med vetenskapliga modeller som grund. Inför beslut om större investeringar i vägar och järnvägar, gör man modeller för hur trafiken utvecklas, och samhällsekonomiska modeller kan kanske svara på om investeringarna är lönsamma eller inte. Klimatmodeller har varit i fokus ganska länge, och påverkar beslut om bland annat energiproduktion. Dessa båda exempel visar också tydligt att modeller ofta inte kan ge beskrivningar som alla är överens om. Och att både beslutsfattare och vi som väljer våra politiker, har nytta av att förstå lite om hur modeller används, och hur de inte bör användas.

Vad är största nyttan med modellerna?
– För den enskilde forskaren kan en väl konstruerad modell göra det lättare att fokusera på de detaljer som är viktiga för just hans eller hennes forskning. Och just detta, att en välkonstruerad modell bara tar med de relevanta detaljerna kan göra det lättare att se likheter mellan olika vetenskapliga discipliner, och skapa förutsättningar för samarbeten. Det är mycket genom modeller som vi talar om vetenskapliga idéer, både forskare emellan, och kanske ännu tydligare, i klassrummet.

Vad förväntar du dig av konferensen?
– Jag förväntar mig många spännande seminarier, och många spännande möten mellan forskare från olika områden, och andra personer. Jag hoppas att dessa möten skall leda till en fördjupad förståelse av modellbegreppet och också till bestående kontakter mellan skollärare och högskolan. Kanske kan ett och annat gemensamt forskningsprojekt uppstå ur diskussionerna forskare emellan.

Text: Magnus Myrén och Ann-Kristine Nordin

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera