Ditt ansiktsuttryck påverkar vad du känner
Att uttrycka en specifik känsla med ansiktets muskler kan påverka själva känslan – men det varierar mellan olika personer. Per Andréassons har i sin avhandling i psykologi som han lägger fram vid Uppsala universitet den 17 september studerat emotionell empati. Han visar också att personer med hög emotionell empati imiterar andras ansiktsuttryck i större utsträckning än andra.
Människans ansikte har en fascinerande förmåga att uttrycka känslor. Enligt en hypotes (facial feedback-hypotesen) uttrycker ansiktet inte bara känslor utan ett ansiktsutryck påverkar även känslorna genom återkoppling till hjärnan. Det har dessutom föreslagits att känslomässig återkoppling från ansiktet kan vara involverat i empatiska reaktioner.
Empati kan indelas i två begrepp; kognitiv och emotionell empati. Kognitiv empati handlar om att kunna förstå och mentalt kunna sätta sig in i andras situation. Emotionell empati handlar om att reagera emotionell på grundval av någon annans situation. I sin avhandling har Per Andréasson utforskat begreppet emotionell empati och relaterar det till två aspekter av aktivitet i ansiktet. Han undersöker dels om personer med hög respektive låg emotionell empati spontant imiterar emotionella ansiktsuttryck i olika hög grad och dels om de påverkas på olika sätt av återkoppling av ett specifikt uttryck från ansiktet.
I det första fallet var resultaten tydliga. Personer med hög emotionell empati imiterar spontant emotionella ansiktsutryck medan personer med låg emotionell empati inte gör det. Den andra frågan var inte lika lätt att besvara. Försökspersonerna fick här titta på fyra korta humoristiska filmer samtidigt som man styrde deras ansiktsmuskler till specifika uttryck. Genom att de fick hålla en glasspinne mellan läpparna skapades ”sur”, dvs musklerna förhindrades att uttrycka leende. Med en glasspinne mellan tänderna och uppdragna mungipor skapades ansiktsuttrycket ”glad”.
Det visade sig att personer med låg emotionell empati bedömde humoristiska filmer som roligare när de hade att surt jämfört med ett glatt ansiktsuttryck – tvärt emot vad hypotesen förutspår. Personer med hög emotionell empati skattade däremot filmerna som lika roliga med ett glatt som ett surt ansiktsuttryck. När däremot ett argt ansiktsuttryck (rynkade ögonbryn) jämfördes med ett glatt tyckte båda grupperna att de humoristiska filmerna var roligare när de hade ett glatt ansiktsuttryck, helt i enlighet med hypotesen. Sammanfattningsvis visar experimenten att ansiktsmuskler kan vara involverade i emotionella empatiska reaktioner.
– Min avhandling ger en indikation på att skillnader i emotionell empati delvis kan förklaras av olika tendens att imitera ansiktsuttryck och olika reaktion på återkoppling från ansiktsmusklerna, säger Per Andréasson.
Kontaktinformation
Mer information: Per Andréasson, mobil: 070-368 95 77, e-post: per.andreasson@psyk.uu.se
