Fler spädbarn bör få järntillskott

Det har nyligen visats att både födelsevikten och näringstillförseln under första levnadsåret är viktiga riskfaktorer för senare sjuklighet i vuxen ålder. Barn med låg födelsevikt har extra stora näringsbehov och löper därför stor risk för olika näringsbrister under det första levnadsåret, bl. a. järnbrist. Järn är nödvändigt för produktion av blodets hemoglobin, men även för hjärnans utveckling. Järnbrist hos spädbarn har visat sig vara kopplat till försämrad neurologisk utveckling.

I den aktuella studien ingår 285 barn med måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 g). Dessa delades slumpmässigt in i tre grupper som fick olika mängd järndroppar (0, 1 eller 2 mg per kg dagligen) från 6 veckor till 6 månaders ålder. Bland barnen som fick placebodroppar (utan järn) hade 36 % järnbrist och 10 % järnbristanemi (blodbrist) vid 6 månaders ålder, medan motsvarande siffror hos barnen som fick 2 mg järn var 4 % och 0 %. Den största risken för järnbrist hade de barn som var helt ammande vid 6 veckors ålder. De hade 18 % risk för järnbristanemi vid 6 månaders ålder om de inte fick järndroppar.

Studien visar inga negativa effekter av järndropparna på barnens tillväxt, infektioner eller annan sjuklighet. De flesta barn med måttligt låg födelsevikt i Sverige uppfattas som friska och får inte järndroppar, även om rutinerna varierar mycket mellan olika sjukhus. Studien talar för att dessa barn bör få järndroppar eftersom de annars löper hög risk att få järnbrist och anemi.

Vilka effekter järnbristen har på hjärnans utveckling är ännu okänt, men Umeåforskarna kommer att följa barnen upp till 7 års ålder och testa deras intellektuella utveckling, förekomst av beteendeproblem och uppmärksamhetsproblem för att ta reda på om järntillskottet till spädbarnen har någon effekt på hjärnans funktion i skolåldern.

Resultaten kommer att ha stor betydelse för rekommendationer om näringsintag till barn med måttligt låg födelsevikt i Sverige och internationellt och kommer förhoppningsvis att leda till förbättrad hälsa hos dessa barn i skolåldern och vuxen ålder. I Sverige har 3,5 % av alla nyfödda låg födelsevikt (under 2 500 gram), vilket betyder att cirka 300 000 svenskar har haft låg födelsevikt. De flesta av dessa har endast måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 g).

Studien är gjord av Magnus Domellöf och hans doktorand Staffan Berglund, bägge Umeå universitet, i samarbete med Björn Westrup, Karolinska institutet.

Referens:
Iron Supplements Reduce the Risk of Iron Deficiency Anemia in Marginally Low Birth Weight Infants. Staffan Berglund, Björn Westrup och Magnus Domellöf. PEDIATRICS Volume 126, Number 4, October 2010. Publiceras inom kort på
http://pediatrics.aappublications.org/

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Magnus Domellöf, docent i pediatrik, på:
Telefon 090-785 21 28
Mobiltelefon 070-671 79 63
E-post: magnus.domellof@pediatri.umu.se