Olika mått för ekonomisk tillväxt i kommuner ger skilda resultat

Urban Gråsjö och Tobias Arvemo på Högskolan Väst lägger fram sin studie på den nu pågående konferensen Uddevalla Symposium i Jönköping. De har analyserat data från Statistiska centralbyrån om den ekonomiska tillväxten i alla Sveriges kommuner. För analysen har de använt två mått. Det ena är sammanlagd lönesumman för alla invånare i en kommun. Det andra är BNP fast på kommunnivå, något man skulle kunna kalla bruttokommunalprodukt. I den ingår även annat än löner. En viktig del är företagens driftöverskott.
Forskarna har undersökt effekterna av forskning och utveckling på kommunernas tillväxt. Här visar sig en intressant skillnad beroende på om man tittar på lönesumma eller bruttokommunalprodukt. En kommuns tillväxt påverkas positivt av att det forskas utanför den egna regionen när man mäter det med lönesumma, men inte då tillväxten mäts med bruttokommunalprodukt. Lite krångligt kanske, men om vi förklarar med ett exempel så är det så här: Forskning som bedrivs i Stockholm eller Göteborg gynnar den ekonomiska tillväxten i Trollhättan när man mäter det med hur trollhättebornas inkomster utvecklas. Ser man däremot till Trollhättans bruttokommunalprodukt ser man ingen effekt i Trollhättan av forskning i Stockholm eller Göteborg.
Vad det här beror på är för tidigt att säga. Tobias Arvemos och Urban Gråsjös fortsatta studier kommer förhoppningsvis att ge svar på frågan.
– Vi tycker frågeställningen är intressant, för det kan vara så att om man har tillgång till båda måtten och vill visa på resultat som stöder ens egen uppfattning, så väljer man det som passar bäst, säger Urban Gråsjö.

Kontaktinformation
Urban Gråsjö, universitetslektor i nationalekonomi, 0520-22 36 75, urban.grasjo@hv.se
Charlotta Sjöstedt, forskningskommunikatör, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se