Attacrörelsen tynar men idéerna lever kvar

När Attac Sverige propagerade för hårdare beskattning av valutaspekulationer, sk Tobinskatt,  i början av 2000-talet fick den stark kritik från många som menade att det var en protektionistisk och vänstervriden åtgärd och att beskattningen inte skulle fungera i realiteten. När nu EU har kommit med ett liknande förslag i samband med finanskrisen har det mottagits nästan utan debatt.

– Det är ett intressant exempel på hur politik fungerar, tycker Hilma Holm.

Egentligen handlar inte Hilma Holms avhandling om varför Attacrörelsen har minskat så drastiskt i Sverige – från 5000 till 700 på tio år – men hon nämner ändå två händelser som hon tror har haft betydelse:

Attacrörelsens smekmånad i svensk media fick ett hastigt slut i och med kravallerna i samband med toppmötet i Göteborg år 2001. Attac tog visserligen avstånd från allt våld, men det var ändå deras namn som syntes mest i debatten som följde.
Den andra händelsen som kan ha bidragit till att minska intresset för hela den globala rättviserörelsen, hänger ihop med utbrottet av det senaste Irak-kriget år 2003: Då lyckades rörelsen mana till enorma demonstrationer världen över, de största sedan 60-talet. Ändå bröt kriget ut – massmobiliseringen hade inte gjort någon skillnad.

Det som fick Hilma Holm att välja Attacrörelsen som studieobjekt för sin forskning var intresset för hur man bygger platt organisation och hur man skapar engagemang.

– I Sverige införde Attac en decentraliserad organisationsstruktur som tidigare inte varit så vanlig här, berättar Hilma Holm. Exempelvis utses inte representanter vid årsmöten utan alla medlemmar är inbjudna.

I takt med medlemstappet har man dock insett nackdelarna med en så starkt decentraliserad organisation.

– Det fanns helt enkelt ingen som tog tillvara medlemmarna, säger Hilma Holm och berättar att rörelsen nu försöker hitta en balans mellan decentralisering och tydlighet.
Folkbildning är en av Attacs hjärtefrågor. Genom seminarier och debattinlägg vill man få folk att inse kopplingarna mellan den globala och den lokala politiken. Men även här har rörelsen haft en del pedagogiska problem, menar Hilma Holm.
– Förutom seminarier och debattartiklar har man haft problem med att hitta praktiska sätt att arbeta på.

Attac bildades 1998 i Frankrike efter en ledare i tidsskriften Le Monde Diplomatique. Skribenten efterlyste en rörelse som kunde ifrågasätta ”marknadens diktatur” och mobilisera människor till alternativa lösningar.

Hjärtefrågor för Attac i Sverige är införande av Tobinskatt, man är kritisk till skatteparadis, till det nya pensionssystemet (där pengar placeras på finansmarknaden) som man menar infördes utan någon debatt. Man är också kritisk till många internationella handelsregler. Världshandelsorganisationen WTO är en av deras måltavlor.

För mer information nås Hilma Holm på hilma.holm@soc.lu.se. Se en sammanfattning av avhandlingen på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12573&postid=1600537