Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 juni 2010

Näsans form och funktion påverkar livskvaliteten

Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.

I Sverige har ungefär 1 av 600 nyfödda barn någon form av läpp-, käk- eller gomspalt (LKG). Denna ansiktsmissbildning resulterar ofta i att mun och näsa fungerar sämre. Det kan också medföra att man ser annorlunda ut, trots att man får behandling redan under uppväxtåren. Plastikkirurgen Maria Mani från Akademiska sjukhuset har undersökt livskvaliteten hos vuxna personer med LKG och hur den samspelar med näsans utseende och funktion.

– Personer med LKG mår relativt bra som vuxna. Men det finns viktiga skillnader mellan åldersgrupper och kön. Vi såg i våra studier att en del av de unga männen mår väldigt dåligt. Detta talar för att man bör vara observant på att vissa pojkar med LKG kan ha behov av ökat stöd under uppväxtåren, säger Maria Mani.

Maria Mani har också undersökt hur näsans funktion och utseende påverkar livskvaliteten hos vuxna som behandlats för LKG. Det visar sig att det finns ett samband mellan nedsatt näsfunktion och sämre livskvalitet.

– Tidigare var fokus på att optimera munnens funktion och utseende. Våra studier visar att näsans funktion påverkar också livskvaliteten, säger Maria Mani.

Även näsans utseende samvarierar med livskvaliteten. Här ser Maria Mani en tydlig skillnad mellan patienternas egen värdering av sitt utseende och andras värdering, till exempel läkarnas.

– Det viktigaste för hur man mår är vad man själv tycker om sitt utseende, inte vad lekmannapaneler, läkare och tandläkare tycker.

En standardiserad bedömning av både näsans funktion och utseende i förhållande till livskvaliteten skulle vara till stor hjälp för att bedöma när en patient är färdigbehandlad.

– I dag finns ingen sådan standardiserad utvärdering som kopplar näsans funktion till livskvaliteten. På sikt kan det vara värdefullt att utveckla rutiner för att undersöka dessa patienters näsfunktion för att tidigt identifiera de som behöver mer hjälp och behandling, säger Maria Mani.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Mani på 0709-62 82 60

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera