Istiden i Skandinavien var också isfri

– Denna nya kunskap om jordens senare historia är viktig eftersom stora glaciärer, inlandsisar, utgör en viktig förklaringsmodell i beskrivningen av hur jorden fungerar som en helhet, säger Timothy Johnsen och fortsätter. Isarna hänger direkt samman med klimatförändringar, havsnivåförändringar och hur växter, djur och människor kan flytta sig över landområden. Att isen var mindre i Skandinavien betyder till exempel att is någon annanstans i världen måste ha varit större, annars kan vi inte förklara de havsnivåändringar som man vet ägde rum. Att vi vet mer om hur jorden och dess egenskaper har fungerat bakåt i tiden gör att forskare också kan förstå mer och därmed bättre förutsäga hur den kan bete sig i framtiden.

Dramatiska förändringar har under de senaste decennierna skett vid de grönländska och antarktiska istäckenas yttre delar. Bland annat kollapsade delar av Larsen-isshelfen i Antarktis och det grönländska istäcket förlorar varje år ungefär 100 miljarder ton av sin massa.
Hastigheten på dagens förändringar av istäckena är snabbare än vad många forskare förutsett. När glaciärer krymper och den globala temperaturen ökar kommer den globala havsnivån att stiga och om den stiger tillräckligt mycket kommer den att påverka vårt samhälle i stor utsträckning.

– De här glaciala processerna, i likhet med andra processer relaterade till global klimatförändring, påminner oss om hur människan som art har påverkats av inlandsisarnas verksamhet, vilket i sin tur också delvis avspeglar vår egen aktivitet. Vårt framtida öde är knutet till hur jorden och dess istäcken och klimat kommer att uppföra sig i framtiden. En del av förståelsen av hur man kan förutsäga framtiden för isen på Grönland och Antarktis hänger ihop med hur istäcken har fungerat förr i tiden, säger Timothy Johnsen.
Under de senaste två miljonerna år har istäcken vuxit fram och smält bort flera gånger över norra Europa och därmed förändrat landskapet och påverkat utvecklingen av växter, djur och människor.

I ett grustag vid Pilgrimstad i Jämtland har Timothy Johnsen kunnat bestämma åldern på så kallade interstadiala sediment, som avsatts innan den senaste inlandsisen bredde ut sig över Sverige. Dessa bestämningar visar att sedimenten avsattes för ungefär 45 000 år sedan då mammut, ren och älg var vanligt förekommande i området. Dessa bevis, och liknande data från andra platser runt om i Skandinavien, tyder på att den skandinaviska inlandsisen var bortsmält eller begränsad till fjällen under en period av tusentals år kring den här tiden.

I Trøndelag i mellersta Norge finns också exempel som pekar på att området var isfritt under en tid då de flesta forskare menar att den skandinaviska inlandsisen var nära sin största utbredning och nådde en bra bit utanför den norska kusten. Åldrarna på sediment därifrån och från andra platser i Norge visar att inlandsisen var mindre någon gång mellan 25 000 och 20 000 år sedan och strax därefter bredde isen ut sig till sitt maximum.

– Tillsammans visar mina resultat att den skandinaviska inlandsisen var mer föränderlig än man tidigare trott, och det manar forskare att tänka sig snabbare miljöförändringar också i framtiden, säger Timothy Johnsen.

Framtida undersökningar för att bestämma åldern på interstadiala sediment på fler platser i Skandinavien skulle kunna bidra till att avslöja fler detaljer om inlandsisens historia och egenskaper, och kan i slutändan förändra vår syn på vad som är möjligt när det gäller forna och nutida istäcken på jorden.

Avhandlingens titel
”Late Quaternary ice sheet history and dynamics in central and southern Scandinavia” (Senkvartär nedisningshistoria och isdynamik i mellersta och södra Skandinavien). Avhandlingen kan laddas ner från http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:311283

Ytterligare information
Timothy Johnsen, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, e-post: timothy.johnsen@geo.su.se