Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 maj 2010

Beteendemedicin kan stärka dialysvården

Genom att stärka njurpatienternas tro på sin förmåga att klara av egenvården kan dialysbehandlingen bli säkrare, med mindre risk för komplikationer. Det visar Magnus Lindberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 19 maj.

Att drabbas av svår njursvikt innebär en stor omställning i livet. Den nödvändiga behandlingen medför att patienten måste rena blodet under flera dagar i veckan med en dialysapparat. Kroppen får också utstå stora påfrestningar, till exempel att dricka så lite som möjligt för att förebygga så kallad övervätskning. Övervätskning är när kroppen har en ansamling av vätska som är större än 3,5 procent av ideal kroppsvikt, till exempel 2,5 kilo vätska för en person som väger 70 kilo.

– Ett av de viktigaste fynden i mitt avhandlingsarbete är att 3 av 10 personer med dialyskrävande njursvikt är övervätskade och att pedagogiskt och beteendemedicinskt stöd kan göra dialysbehandlingen säkrare, säger Magnus Lindberg.

Magnus Lindbergs forskning visar att patienternas tankar och känslor hänger samman med hur övervätskade de är. Framförallt har de som har en hög tro på sin förmåga att klara av att dricka så lite som möjligt mycket mindre eller ingen övervätskning alls.

– Patienterna har fått svara på frågeformulär om hur de tänker och känner om sin förmåga att klara påfrestningarna det innebär att ha dialysbehandlingen. Vi har sorterat patienterna i grupper utifrån deras svarsmönster. När grupperna jämförts med varandra har vi kunnat se att det finns tydliga skillnader i hur övervätskade de är, förklarar Magnus Lindberg.

Avhandlingsarbetet omfattar också en liten studie där Magnus Lindberg har undersökt om det går att använda beteendemedicinska metoder för att effektivisera behandlingen. Studien är för liten för att han ska kunna dra några säkra slutsatser, men resultaten är tillräckligt lovande för att han ska fortsätta att utveckla metoden. Inom ett par år kan den finnas tillgänglig i vården, om allt går bra.

– Metoderna går ut på att stärka patienternas egenvårdsförmåga genom att uppmärksamma tankar och att utföra praktiska övningar. Till exempel kunde vi hjälpa en patient att bli medveten om hur mycket vatten denne drack i samband med tandborstningen. Den insikten gör att patienten kan undvika att ta in så mycket vätska i fortsättningen, vilket leder till en mer optimal dialysbehandling.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Lindberg på 026-15 54 65 eller magnus.lindberg@lg.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera