Tema

Många faktorer bidrar till beslut om sjukskrivning

Under senaste decenniet har sjukskrivningsfrågor varit flitigt debatterade i media. Distriktsläkaren Gunilla Norrmén vid Uppsala universitet har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att en patient blir sjukskriven eller inte. Hennes resultat visar att en avgörande faktor för sjukskrivning är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga.

Höga sjukskrivningstal, sjuka människor som kommer i kläm och misstänkt fusk är bara några av de områden som diskuterats i media den senaste tiden. Ofta presenterar debattörerna ”enkla lösningar”. Av detta skäl är forskningsbaserad kunskap om sjukskrivningsprocessen av största vikt.

Gunilla Norrméns avhandling baseras på enkätmaterial från allmänläkare och deras patienter i anslutning till konsultationer där sjukskrivning skulle kunna vara ett möjligt resultat. Materialet innefattar alltså inte enbart de som blivit sjukskrivna. Undersökningen fångar data kring läkaren som (yrkes)person, läkarens medicinska bedömning av konsultationen samt patientens uppgifter om sina besvär, sin funktionsförmåga, sociala förhållanden och arbetssituation. Läkarens och patientens attityder till olika samhälleliga och försäkringsmedicinska aspekter har också fångats i enkäterna.

– En allmän slutsats är att många faktorer bidrar till om patienten sjukskrivs eller inte.  Viktigaste predicerande faktor för sjukskrivning är patientens egen bedömning av nedsatt arbetsförmåga, förklarar Gunilla Norrmén.

Vid en sjukskrivning delas bedömningen av begränsning av arbetsförmågan oftast mellan läkare och patient och en rimlig tolkning är att patienten själv i merparten av konsultationer har en god förmåga att bedöma sin begränsning.

Att söka läkare med besvär från rörelseapparaten är förenat med förhöjd risk för sjukskrivning men då med en annan diagnos. Att läkaren uppfattar att patientens åkommor har kroppsliga orsaker är förenat med lägre risk för sjukskrivning. Båda dessa fynd kan sammanfattas med att diffusa besvär kan ta sig uttryck i kroppslig smärta och att läkaren i dessa fall har svårare att bedöma den nedsatta förmågan.

Arbetsrelaterade faktorer har också betydelse för beslutet om sjukskrivning. Möjligheten för patienten att påverka hur denne jobbar är att se som en skyddsfaktor. Familje- och fritidsfaktorer har mindre betydelse.

Läkarrelaterade faktorer som verkar höja frekvensen sjukskrivningar är om läkaren har lång erfarenhet i yrket och om läkaren är deltidsarbetande. Dock baseras detta på en mindre grupp deltidsarbetande läkare varför resultaten bör tolkas med försiktighet.

Patienter och läkare hade likartade nivåer av instämmande i de attitydfrågor som ställdes, men läkarens attityder relaterade tydligare till om patientens sjukskrevs eller inte än patientens attityder gjorde.

— Att sjukskrivningsinstrumentet används på korrekt sätt är av stor vikt. För patienten är det viktigt att få avlastning från arbetet när det är adekvat men också att inte hamna i skadlig, utdragen sjukskrivning utan mål för behandlingen, säger Gunilla Norrmén.

Att det finns en rättssäkerhet för patienten är angeläget. För samhället är det viktigt att socialförsäkringens resurser används till dem som är i behov av dem och är berättigade till dem. För läkaren är det angeläget att använda instrumentet sjukskrivning som en god behandlingsåtgärd och att kunna avgränsa sin roll som hjälpare och ämbetsman, menar Gunilla Norrmén.

Avhandlingen försvaras den 3 maj på Universitetssjukhuset i Örebro.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Gunilla Norrmén, tel: 070-347 88 72

Många faktorer bidrar till beslut om sjukskrivning

 lästid ~ 2 min