Artikel från Uppsala universitet
26 april 2010

Med NQR-teknik kan även landminor av plast hittas

Moderna landminor är ofta tillverkade i plast och därför svåra att detektera med tekniker som används idag. Erik Gudmundson vid Uppsala universitet visar i sin avhandling hur man med hjälp av NQR-teknik (kvadrupolär resonans) skulle kunna hitta minor genom att detektera själva sprängämnet.

I sin forskning har Erik Gudmundson studerat matematisk modellering och skattning av okända parametrar med bland annat detektion av sprängämnen som tillämpning. Tillsammans med forskargrupper vid Lunds universitet och King’s College London, Storbritannien, har han visat att NQR, en släkting till den mer välkända tekniken magnetresonans (MR), kan användas för att detektera till exempel landminor. Tekniken skulle också kunna användas för att hitta sprängämnen i flygplatsers säkerhetskontroller.

NQR-tekniken har fördelen att den inte använder de kraftiga magnetfält som behövs inom MR. Detta gör att tekniken går att göra bärbar vilken är en förutsättning för att kunna användas för minröjning. Erik Gudmundson har bland annat studerat olika sätt att ta bort störningar som försvårar detektionen samt sätt att göra mätningen snabbare vilket är ett måste för att tekniken ska blir användbar i praktiken.

– Nästa steg är att flytta tekniken från laboratoriet och ut på fältet, säger Erik Gudmundson.

Inom ramen för avhandlingen, som nyligen försvarades vid Uppsala universitet, har Erik Gudsmundson också studerat MR-tomografi tillsammans med en forskargrupp vid Stanford University, USA. Syftet har varit att ta fram bättre metoder för att skilja på frisk och sjuk vävnad och i avhandlingen presenteras en metod för snabbare och säkrare beräkning av så kallade spin-lattice relaxation time, T1. Den parametern är specifik för vävnaden vilket gör att den kan användas som en indikator för eventuella sjukdomar.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Gudmundson, tel: 018-471 31 50, 0702-34 92 42, e-post: erik.gudmundson@it.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera