Slutna nätverk och tradition stänger ute kvinnorna från styrelserummen
Manlighet konstrueras och reproduceras genom slutna nätverk. Samtidigt är kvinnor fortfarande underrepresenterade i styrelser och börsnoterade företag. Ekonomhistorikern Therese Nordlund Edvinsson vid Stockholms universitet menar att kravet på kvotering i börsstyrelser måste ses i ljuset av den manliga hegemonins historiska rötter inom näringslivets elit. I boken Broderskap i näringslivet: en studie om homosocialitet i Kung Orres Jaktklubb 1890-1960 exemplifierar hon hur män i näringslivet byggde informella nätverk och hur kvinnor kunde vinna insteg i mansdominerade miljöer.
– Länge har mannen som man ansetts vara en oproblematisk fråga inte minst i företagshistorien, där det har tagits för givet att män leder och bygger nätverk. Om den manliga hegemonin ska brytas inom näringslivets elit är det en mycket stark historisk tradition som måste utmanas, säger Therese Nordlund Edvinsson.
Den studerade klubben var ett slutet sällskap för näringslivets elit och verkade under tidsperioden 1890-1960. En rad framgångsrika chefer från SKF, ASEA, gruvindustrin och Wallenbergssfären var medlemmar.
Jakten var en viktig rekreationsform för näringslivets män. Den uppfattades som statuspräglad och exkludera oftast kvinnor. Inom Kung Orres Jaktklubb kom medlemmarna att anta en alternativ identitet, då de kände samhörighet med orrtuppen. Medlemmarna antog särskilda smeknamn, såsom Krokodilen (Marcus Wallenberg) och Prisse (J. Sigfrid Edström, en av männen bakom Saltsjöbadsavtalet), då avsikten var att släppa alla hämningar och skifta identitet. Deras fruar liknades vid ”hönor” och var tvungna att underordna sig ”tupparnas” (männens) regler.
– I styrelserummet används ofta andra attribut för att förstärka manlig dominans. Genom exempelvis ryggdunkningar, fackspråk och osynliga koder kan kvinnor utestängas, säger Therese Nordlund Edvinsson.
I Kung Orres Jaktklubb varvades beundran och hängivenhet med spydigheter och lekfull spontanitet. En grabbig, småfräck jargong präglade sällskapet. Medlemmarna ägnade sig gärna åt practical jokes. Ett sätt att vinna insteg i den mansdominerade miljön var att anpassa sig efter de manliga koderna. Den första och enda kvinnliga medlemmen var Marianne Wallenberg, (Peter Wallenbergs styvmor). Hon lyckades delvis utmana den manliga hegemonin. Kvinnor som var gifta med medlemmar kunde lättare bli upptagna i nätverken. Det var inte heller givet att alla män fick delta, bara de som accepterade ordningen inom gruppen.
– Man kan därför tala om homosociala relationer, där män rekryterar andra män som påminner om dem själva. Inte sällan skapar elitens män relationer som involverar beundran och omtanke om andra män, säger Therese Nordlund Edvinsson.
Till klubben värvades män som hade ”rätt” bakgrund och sexualitet. Äldre medlemmar skulle på ett faderligt sätt uppfostra de yngre medlemmarna. Först på 1950-talet kom en ny generation företagsledare som saknade behovet av att blanda ihop känslor med professionellt arbete. De kunde inte leva upp till de äldre medlemmarnas idealbild. Denna generation företagsledare var inte lika anpassningsbara som tidigare.
– De gamla medlemmarna som tidigare tillhört toppen i näringslivet förlorade sin status och de få nyrekryteringarna till klubben gjorde att verksamheten avvecklades. Den manlige ledartypen i svenskt näringsliv kom dock inte att förändras på ett grundläggande sätt. En ledare skulle fortfarande vara en auktoritet, men att spela ”rollspel” och låtsas vara en orrtupp – den tiden var förbi, säger Therese Nordlund Edvinsson.
Bokens titel
Boken Broderskap i näringslivet: en studie om homosocialitet i Kung Orres Jaktklubb 1890-1960 ges ut av Sekel bokförlag. Therese Nordlund Edvinsson, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.
För ytterligare information
Telefon 08-16 22 70, E-post Therese.Nordlund@ekohist.su.se.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.
