Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 mars 2010

Mekanismerna bakom utväxten av nya blodkärl

Genom att cellreceptorer kombineras ihop på olika sätt kan en cell finjustera överföringen av en signal till ett biologiskt svar, till exempel blodkärlsnybildning. Forskare vid Uppsala universitet har använt ny teknologi för att visa att en kombination av två besläktade men sinsemellan olika receptorer kan reglera utväxten av nya blodkärl efter behandling med tillväxtfaktorer. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften EMBO Journal.

Nybildningen och funktionen av blod- och lymfkärl kontrolleras av en grupp tillväxtfaktorer benämnda VEGF (vascular endothelial growth factors) som känns igen av receptorer på cellernas yta. Det är tre olika receptorer, VEGFR1, VEGFR2 och VEGFR3, som kan känna igen fem olika besläktade VEGF varianter. När en receptor har bundit en tillväxtfaktor startar en signalkedja i cellen, genom att receptorn sätter ihop sig med en annan receptor. Man säger att receptorena bildar dimerer och dessa kan bestå av två stycken likadana receptorer, till exempel VEGFR2-VEGFR2, som då kallas en homodimer. Eller så kan det bildas heterodimerer när två olika receptorer sätts ihop, till exempel VEGFR2-VEGFR3. Kombinationen som bildas bestämmer vilken signal som överförs, vilket i sin tur blir avgörande för slutresultatet.

I studien användes stamceller som bildar kärllika strukturer och en ny teknik där man märker in receptorerna så att de ger ifrån sig en ljussignal om de är tillräckligt nära varandra, som de är om de har bildat en dimer. Tekniken gör det möjligt att studera funktionen av olika kombinationer av receptorer direkt på blodkärl, vilket är helt nytt.

– Resultaten är viktiga för att de visar på att blodkärlsnybildning kan dirigeras av oväntade kombinationer av receptorer, som VEGFR2-VEGFR3 heterodimerer. Sjukdomar som karakteriseras av överdriven blodkärlsnybildning behandlas nu med blodkärlshämmare, och de nya resultaten visar på behovet att utveckla behandlingen ytterligare, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lena Claesson-Welsh, tel: 018-471 4363, e-post: lena.welsh@genpat.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera