Jordbävningar

Varför blev just jordbävningen i Chile nu i februari så kraftig?
— Det har att göra med typen av gräns mellan två tektoniska plattor (kontinentalplattor). I det här fallet, liksom i Sumatra 2004, är det frågan om att den ena plattan trängs in under den andra, säger Reynir Bödvarsson.
Jordbävningen blir extra våldsam, kring 9 eller mer på Richterskalan, när det är väldigt liten lutning på plattorna som möts.

— Det betyder att friktionsytan blir ovanligt stor och det hinner byggas upp mycket så kallad elastisk energi när plattorna rör sig i en våldsam jordbävning.
En sådan jordbävning inträffar ungefär en gång på 10-20 år. När detta sker under havsytan finns risk för flodvågor, eller tsunamis, som utanför Sumatra julhelgen 2004.
I de zoner där de tektoniska plattorna istället går isär, blir skalven däremot aldrig särkilt stora. Den tredje gränstypen, där plattorna glider längs med varandra som i Kalifornien och Turkiet, ger inte heller de allra värsta skalven även om de kan bli kraftiga.

Så det är riskfritt här i Sverige?
— Nja, Sverige ligger mitt på en tektonisk platta, långt ifrån en gräns, men det kan ske jordbävningar här ändå. 1904 inträffade ett skalv som mätte 5,7 på Richterskalan i Kosterhavet, utanför Strömsund. Det beror på väldigt långsamma deformationer inuti plattan, men vi förstår inte mekanismerna fullständigt ännu.
Reynir Bödvarsson lyfter också fram jordskalvet i Kaliningrad 2004, som mätte drygt 5 på Richterskalan och kändes i stora delar av södra Sverige.

— Det kunde lika gärna inträffat i Stockholm. Vad hade hänt då? Vi har ju inte samma byggnormer som på mer jordbävningsvana platser.

Kan man inte förhindra jordbävningar?
— Nej, det finns ingen möjlighet att hindra varken jordbävningar eller vulkanutbrott. Kraftkällan är värmen från jordens inre. Plattorna, som utgör det yttersta skiktet i vår i jordskorpa, rör sig ständigt. Tills för 250 miljoner år sedan satt allt samlat i en enda superkontinent — Pangea, men den så kallade kontinentaldriften kommer att pågå i 100-tals miljoner år till.

Vilken jordbävningsforskning pågår just nu?
— Vi sysslar mycket med metoder för att i framtiden kunna förutsäga kommande jordbävningar. Island är som ett stort laboratorium, säger Reynir Bödvarsson som själv är islänning och har tillbringat mycket av sin forskningstid där.

— För att förutsäga jordbävningar måste man förutsäga tre parametrar: var, hur stor och när. Idag kan vi kan säga var vi väntar en jordbävning och hur stor den kan bli – eftersom vi kan mäta plattornas hastighet med hjälp av gps —  men det är mycket svårt att säga den exakta tidpunkten.

— Vi har utökat antalet observationer på jordklotet och har bättre modeller så vi kommer att kunna göra bättre seismologiska prognoser framöver. Det är som med vädret; inte ens den bästa meteorologen kan säga hur vädret blir den 17 juni nästa år. Men prognoserna blir allt bättre.

Text: Eva Barkeman, forskning.se