Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 februari 2010

Nydesignad apparatur lovande för framtida läkemedelsutveckling

Vid utvecklingen av läkemedel är det viktigt att tidigt bestämma fysikaliska och kemiska egenskaper som kan påverka upptaget hos den tänkta aktiva substansen i kroppen. I sin avhandling har farmaceuten Anita Persson utvärderat en nydesignad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

Ett läkemedels fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar upptaget hos den tänkta aktiva läkemedelssubstansen i kroppen och möjligheten att kunna ge en terapeutisk effekt, till exempel efter oralt intag av ett läkemedel. Exempel på fysikaliskt-kemiska egenskaper är upplösningshastighet och löslighet hos den aktiva substansen.

Anita Perssons avhandling handlar generellt om att utvärdera en nydesignad miniatyriserad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser i olika vattenbaserade upplösningsmedia. Hopkoppling av det miniatyriserade instrumentet med ett lämpligt separations- och detektionssystem för denna analys har varit en viktig del i avhandlingsarbetet.

Olika sammansättningar i för testen valda upplösningsmedia kan ge olika värden på upplösningshastigheten för en substans. Det kan till exempel illustreras med att vissa läkemedel ska intas på fastande mage, medan andra ska intas med föda. I några av delprojekten har studier på eventuell korrelation mellan upplösningshastighet och löslighets gjorts, eftersom det sedan tidigare finns en definierad ekvation (den så kallade Noyes-Whitney ekvationen) som relaterar de två egenskaperna till varandra.

Eftersom det är svårt att dra slutsatser från resultat som har många inverkande faktorer, till exempel alla variabler som ger den totala sammansättningen hos ett upplösningsmedium, då man enbart ändrat en variabel i taget i försöken har även en studie genomförts där så kallade kemometriska modeller har använts. Kemometrin tillämpar matematiska och statistiska metoder för att behandla exempelvis kemiska mätdata genom att flera variabler kan ändras på en och samma gång i experimenten som genererar dessa data. Datapunkterna kan sprida ut sig i en mer mångdimensionell rymd än vår egna tredimensionella, för att sedan avbildas till en lågdimensionell modell igen där resultaten återges.

– Denna första prototyp av apparaturen är lovande, men behöver fortsatt instrumentell utveckling. Främsta fördelen är att analyserna går snabbt och att man kan spara både substans och medium, vilket är viktig eftersom all läkemedelsutveckling är tidskrävande och kostsam, säger Anita Persson.

Hon poängterar att fler studier behöver göras på hur media påverkar upplösningshastighet och löslighet hos olika substanser för att kunna finna ett medium där upplösningshastighet kan uppskattas från löslighet och tvärt om, samtidigt som det helst ska likna fysiologiska vätskor som till exempel tarmsaft. Dessa studier görs fördelaktigen med hjälp av kemometriska metoder.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anita Persson, tel: 018-471 4974, 073-650 02 65,
e-post: anita.persson@farmkemi.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera