Artikel från Göteborgs universitet
8 februari 2010

Få håller sig uppdaterade inom sitt ämnesområdet

En forskargrupp inom forskningsprogrammet LearnIT vid Göteborgs universitet har undersökt hur ett antal verksamma inom olika yrkesgrupper söker information och håller sig uppdaterade efter utbildningens slut. Resultaten visar att läraren söker information för att finna material till den egna undervisningen, att bibliotekarien koncentrerar sig på att hjälpa biblioteksbesökaren hitta information, medan sjuksköterskan över huvud taget inte hinner.

Det specialiserade yrkeslivet kräver att många yrkesgrupper fortsätter att hålla sig uppdaterade om det senaste inom det egna yrkesområdet.

En grupp forskare har i forskningsprojektet Informationssökning i övergången från utbildnings- till yrkespraktik bland annat jämfört olika yrkesgruppers sätt att söka information, grundat på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma.

Forskarna undersöker bland annat vilket behov av informationskällor de yrkesverksamma har i jobbet och hur de sätter det i relation till hur de använt sig av information i den egna utbildningen.

Resultatet presenteras i skriftserien Lärande och IT som slutrapporterar det stora forskningsprogrammet LearnIT vid Göteborgs universitet.

Lärare, sjuksköterskor och bibliotekarier har alla kunskapsintensiva yrken och är grupper med professionsanspråk – deras yrken kräver vetenskapligt underbyggda högskoleutbildningar och yrkespraktiken baseras delvis på forskning.

Men att vara informationskompetent under studierna betyder inte samma sak som att vara det på jobbet.

När läraren lämnar utbildningen och blir yrkesaktiv förändras motiven för den egna informationssökningen. Inriktningen flyttas från att hitta information om forskning om lärares yrkesutövning mot att hitta material som är anpassat till det dagliga arbetet med eleverna. Dessutom läggs tid på att lära eleverna hur de i sin tur ska söka information. De intervjuade lärarna säger sig inte heller under sin utbildning ha mött åsikten att uppdatering om det vetenskapligt senaste behövs i yrket.

Sjuksköterskorna som intervjuades fick däremot höra det senare under sin utbildning. Men i praktiken visar det sig vara något som är svårt att leva upp till. Studietiden handlade om att producera text, yrkeslivet handlar om att vårda patienter. I praktiken ges inte tiden att hålla sig uppdaterad inom vårdvetenskaplig forskning – den typen av informationssökning har liten betydelse i sjuksköterskornas yrkesliv, visar studien.

Bibliotekarierna i studien skiljer sig från de övriga två yrkesgrupperna eftersom informationssökning är en central del av yrkesutövningen. Men inte heller bibliotekarierna hade i sin utbildning egentligen mött idén att utbildningens teoretiska kunskaper behöver upprätthållas i yrkeslivet för egen del.
Det är ovanligt att särskild tid för de berörda yrkesgrupperna finns avsatt för att exempelvis söka och läsa facklitteratur i tjänsten och att därmed hålla sig uppdaterad. Bibliotekarierna befinner sig dock, enligt studien, i en särskild position genom den goda tillgången på informationsresurser på arbetsplatsen.

Fakta LearnIT:
LearnIT är en av KK-stiftelsens största satsningar. Forskningsprogrammet har under tio års tid och i 46 forskningsprojekt studerat samspelet mellan lärande och informations- och kommunikationsteknik. Stödet på 145 Mkr har resulterat i 885 böcker och artiklar, varav 57 procent internationella publiceringar.

De sex slutvolymerna har nu publicerats i skriftserien Lärande och IT (Carlssons förlag) som sammanfattar LearnIT:s resultat.

LearnIT har Göteborgs universitet som huvudman. Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi vid institutionen för pedagogik och didaktik, är LearnIT:s vetenskaplige ledare, tel: 031-7862457, 0706-739176, roger.saljo@ped.gu.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anna Lundh, 033-4355991, 0733-949268, anna.lundh@hb.se
Olof Sundin, 0707-314549, olof.sundin@hb.se
Jenny Lindberg, 033-4355990, jenny.lindberg@hb.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera