Upptäcktsresande har funnit en ny passage i växtriket
Stefan Burén, Umeå Plant Science Centre, har i sin avhandling gett sig ut på en upptäcktsresa i växtriket. Han har funnit en hittills okänd passage till platsen för växters fotosyntes – klorplasten. Transportvägen kan berätta om hur växtcellen uppkommit och är även viktig för att vi i framtiden ska kunna använda växter som medicinfabriker.
– Tidigare har bara en transportväg till kloroplasten varit känd, men vi har nu upptäckt en helt ny passage för proteiner. Det här kan leda till att växternas kloroplaster i framtiden skulle kunna producera och lagra mycket större mängder av proteinbaserade läkemedel, berättar Stefan Burén.
För att en cell ska fungera normalt måste rätt uppsättning proteiner tillverkas. Dessutom måste de finnas på rätt ställe, det vill säga transporteras till rätt plats i cellen. Förenklat kan cellen sägas vara uppdelad i olika rum, organeller, som är omgivna av membran och har olika specifika funktioner. I växternas celler finns, till skillnad från animaliska celler, ytterligare en organell, kloroplasten, där fotosyntesen sker. Kloroplasten innehåller klorofyll, som gör växten grön, och många andra proteiner som tillsammans med klorofyllet tar tillvara på det solljus som träffar växten och använder detta till skapa energi som krävs för att omvandla koldioxid i luften och vatten till socker.
Stefan Burén har i sitt avhandlingsarbete studerat ett av de tusentals proteiner som finns i kloroplasten.
Vad som gör detta protein speciellt är att det transporteras till kloroplasten på ett hittills okänt sätt, via ett system av olika membran inne i cellen, det så kallade endomembrana systemet.
– Vi slog ut genen som kodar för detta protein och upptäckte då att kapaciteten för fotosyntesen minskade. Det här tyder på att proteinet har en central funktion för växtcellens kanske mest grundläggande och viktiga förmåga – fotosyntesen, säger Stefan Burén.
Forskarna har dessutom funnit att sockergrupper kopplas till kloroplastproteiner då de följer den nyupptäckta vägen.
Upptäckten av denna transportväg är inte bara intressant eftersom den ytterligare visar på hur komplex transport av proteiner kan vara, den kan också förklara hur växtcellen, och framför allt kloroplasten, uppkommit. Dessutom kan den möjliggöra ett nytt sätt att uttrycka och lagra kommersiellt intressanta proteiner i växter, något som kan bli intressant i framtiden.
I dag används oftast djurceller för att producera proteinbaserade mediciner och kostnaderna för dessa är väldigt höga. Om växter kunde användas mer effektivt för denna form av läkemedelstillverkning skulle prislappen kunna bli betydligt lägre.
Fredagen den 29 januari försvarar Stefan Burén, Umeå Plant Science Centre, Institutionen för Fysiologisk Botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Targeting and function of CAH1 – characterization of a novel protein pathway to the plant cell chloroplast”.
Svensk titel: ”Transport och funktion av CAH1 – karakterisering av en ny transportväg för proteiner till växtcellens kloroplast”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Dr Muriel Bardor, Université de Rouen, Frankrike. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Stefan Burén är uppvuxen i Ånäset, läste naturvetenskaplig linje på Balderskolan i Skellefteå innan han studerade till civilingenjör i Teknisk Biologi vid Umeå universitet, där han senare antogs som doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik. Stefan Burén är numera bosatt i Madrid i Spanien.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Stefan Burén på:
Telefonnummer: 090-786 76 48, 073-0483348
E-post: stefan.buren@plantphys.umu.se