Tid är pengar
Forskning visar att den genomsnittliga pendlingstiden ökar när människor flyttar eller byter jobb. Få människor väljer en längre pendlingstid utan att kompenseras, och det betyder att de erbjuds en högre lön eller flyttar till en bättre bostad. Samtidigt är människor beredda att betala mer än man tidigare trott för att minska sin pendlingstid. Det säger Jan-Erik Swärdh, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.
När man planerar förändringar eller utbyggnad av infrastruktur, undersöker man först vilken nytta människor kommer att ha av det planerade projektet och till vilken kostnad. Ofta är sparad tid den största nyttan och därför är det viktigt att man sätter rätt värde på den. Att det ger en rättvis reflektion av hur människor värderar sin tid.
– Desto högre lön och kortare restid desto bättre. Om människor blir erbjudna ett jobb som det är längre restid till kan det vara intressant om lönen blir tillräckligt mycket högre. Det betyder att det går att räkna ut ett värde på tiden som de spenderar på att pendla.
Jan-Erik Swärdhs avhandling visar att människor är beredda att betala mer för att korta sin pendlingstid än man tidigare har trott. I de samhällsekonomiska kalkyler som görs inom transportsektorn när man planerar infrastrukturinvesteringar räknar man med 51 kronor per timme för regionala privatresor.
– Vi fick fram ett medelvärde på 155 kronor per pendlingstimma. Det är en hög siffra om man jämför med medellönen för dem som deltog i studien, som var 88 kronor i timmen efter skatt. Dessutom värderar både män och kvinnor, som bor tillsammans, kvinnans restid högre än mannens.
I genomsnitt ökar den totala pendlingstiden år för år men vissa grupper särskiljer sig. Till exempel syns ingen ökning i pendlingstid bland dem som får barn.
– Det vore intressant att undersöka närmare hur man resonerar inom hushållet vad gäller pendling och den tid resor får uppta.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan-Erik Swärdh: 08-55577028, jan-erik.swardh@vti.se
