Tema

Högskolesystemets påverkan på jämställdhet i akademin

Kvinnor är underrepresenterade på de högre nivåerna i den akademiska hierarkin. Denna underrepresentation får ofta individuella eller organisatoriska förklaringar, som att kvinnor inte vill göra karriär eller att de hindras i den akademiska organisationen. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet studerar statsvetaren Charlotte Silander istället hur utbildnings- och forskningssystemet kan påverka jämställdheten i akademin.

Det har skett en kraftig expansion av högre utbildning, med fler studenter och fler anställda i högskolan. Nya högskolor har inneburit en större geografisk spridning och högskolebegreppet har breddats till att innefatta fler områden. Charlotte Silander undersöker i sin avhandling om den ökade tillgängligheten haft betydelse för jämställdheten i högskolan. Två mått på könsbalans används – vertikal könsobalans betyder att det finns ett samband mellan en persons kön och position i akademin; horisontell könsbalans betyder att det finns ett samband mellan kön och vilket område man befinner sig inom.

Avhandlingen visar att under den expansiva utbyggnaden av högskolan under 1990-talet så har framförallt den vertikala obalansen minskat men delvis även den horisontella. Sambandet mellan kön och position i akademin och kön och område har alltså blivit svagare. Detta kan tolkas som att högskolan har blivit mer jämställd under perioden. Däremot har den geografiska spridningen inte påverkat könsbalansen. Det finns ingen tydlig skillnad i könsbalans mellan de äldre lärosätena och de nya universiteten och högskolorna. Den ökade könsbalansen kan inte förklaras av att den geografiska spridningen har inneburit att nyare universitet och högskolor är mer könsbalanserade än de äldre. Istället är de nya universiteten och högskolorna lika obalanserade som de gamla universiteten.

Avhandlingen tar också upp de metaforer som bristen på jämställdhet i högskolan brukar beskrivas med – en läckande pipeline där kvinnorna läcker ut ur den akademiska karriären, en avsmalnande pyramid där kvinnorna är få på toppen, eller som ett svart hål dit kvinnor försvinner efter disputation. Avhandlingen visar att dessa metaforer har sina begränsningar. En läckande pipeline antyder att kvinnor läcker ut från akademin, medan det i verkligheten handlar om att de inte avancerar i samma utsträckning som män. En avsmalnande pyramid innehåller en föreställning om ett samband mellan en persons kön och personens position i akademin, detta samband är har visat sig svagt och oregelbundet. Metaforen om akademins svarta hål innebär en föreställning om att kvinnor lämnar akademin efter disputation, denna undersökning visar att det istället är män som i högre utsträckning lämnar akademin efter disputationen.

Avhandlingen ”Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan” försvaras fredagen 22 januari, kl. 13.00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Växjö. Fakultetsopponent är docent Maria Oskarson, Göteborgs universitet. Avhandlingen är den första från det nya Linnéuniversitetet.

Avhandlingen går att beställa genom Linnaeus University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@lnu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta Charlotte Silander, telefon: 0470-70 86 01 eller e-post: charlotte.silander@lnu.se.

Högskolesystemets påverkan på jämställdhet i akademin

 lästid ~ 2 min