Åldersintegrerade klasser sämre för elevernas resultat
Mellanstadieelever som gått i klasser där elever från olika årskurser blandas har sämre resultat på kognitiva test i årskurs 6 än jämförbara elever som fått traditionell undervisning. Det visar nationalekonomen Elly-Ann Johansson i en avhandling som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
Elly-Ann Johansson har jämfört elever som fått åldersintegrerad undervisning i åk 4–6 med elever som fått traditionell undervisning. Totalt ingick omkring 4 500 barn från 35 kommuner i undersökningen. Eleverna har följts från årskurs 3 (1992) till dess att de lämnade grundskolan (1998). I undersökningens material går det inte att skilja mellan åldersintegrerade klasser som införts på grund av bristande elevunderlag från klasser som bildats av pedagogiska skäl.
Studien bygger på ett rikt datamaterial som ger möjlighet att ta hänsyn till många faktorer som annars skulle kunna snedvrida resultaten. Till exempel skiljer sig lärarnas attityder åt i många frågor. Enligt enkätresultaten lägger lärare i åldersintegrerade klasser mindre vikt vid läxor, baskunskaper och formella prov.
Resultaten visar att elever från åldersintegrerade klasser har sämre resultat på tester som mäter ordkunskap och matematik (kognitiv förmåga med ett samlingsnamn). Effekten är stor – 5 percentilenheter. I årskurs 9 finns det dock inga statistiskt säkerställda skillnader i betyg mellan elever från åldersintegrerade klasser och traditionella klasser. Undersökningen gav inga belägg för att åldersintegrerade klasser skulle ha olika påverkan på pojkar och flickor eller på svensk- och utlandsfödda barn.
– Resultaten är intressanta, särskilt mot bakgrund av den snabba ökning av åldersintegrerade klasser som skett från 1980-talet och framåt. År 2000 gick exempelvis omkring en fjärdedel av alla barn i åk 4 och 5 i en åldersintegrerad klass, säger Elly-Ann Johansson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elly-Ann Johansson, tel: 018-471 1638
e-post: elly-ann.johansson@nek.uu.se
