Artikel från Stockholms universitet
14 januari 2010

Honor med full koll på aningslösa hanar

Fjärilsarterna skogs- och ängsvitvingar är intill förväxling lika. Medan hanarna uppvaktar honor av båda arterna med samma entusiasm accepterar honorna enbart hanar från den egna arten. Hanarnas oförmåga att se skillnad innebär stora kostnader för båda könen. Det har dessutom lett till oväntade konsekvenser för fjärilarnas ekologi och utbredningsmönster. Det visar Magne Friberg som nyligen lade fram en avhandling vid Zoologiska Institutionen, Stockholms Universitet.

– Så sent som 1988 upptäcktes något så sensationellt som en ny europeisk dagfjärilsart, säger Magne Friberg och syftar på den tvillingart som efter genitaliestudier visade sig rymmas inom den vanligt förekommande skogsvitvingen (Leptidea sinapis).

Ett par decennier senare fanns det dock fortfarande entomologer som ifrågasatte att ängsvitvingen (Leptidea reali) verkligen utgjorde en egen art. De inledande studierna i Magne Fribergs avhandling från Zoologiska Institutionen vid Stockholms Universitet visade däremot en gång för alla att de båda vitvingarn är biologiskt skilda arter, bl a eftersom en hona aldrig accepterade att para sig med en icke-artegen hane. Hanarna å andra sidan spenderade lång tid med att uppvakta honor av ”fel” art.

Den evolutionära kostnaden av att hanarna inte kan se skillnad mellan honorna verkar vara större hos den art som är i undertal i ett område. Det visar sig nämligen att den ovanligare arten lider stora kostnader av att ständigt interagera med den lokalt vanligare arten, och chansen att som ovanlig finna en partner minskar i takt med att interaktionerna med den vanligare arten ökar. Parningsspelen, som kan vara i upp till 45 minuter, är inte bara energimässigt kostsamma utan innebär också förlorad tid, vilket kan vara nog så viktigt för en fjäril som i naturen lever i genomsnitt 5-7 dagar. Honans förmåga att skilja mellan artegna och icke-artegna friare finslipas också fortlöpande i naturen – fortsatta studier visade nämligen att de båda arterna utnyttjar liknande habitat och har liknande utbredningsområden.

Ängsvitvingen flyger nästan uteslutande på ängsmark, medan skogsvitvingen verkar kunna utnyttja betydligt fler habitat och gärna lämnar ängsmarken och tar sig in i skogen. I andra delar av Europa, i till exempel Tjeckien och på Irland är mönstret det omvända medan spanska och franska vitvingar följer den svenska uppdelningen. Detta intressanta mönster har upptagit senare delen av Magne Fribergs avhandling, som visar att uppdelningen i en habitat-generalist och en specialist i varje område verkar vara beroende av lokala processer i varje delpopulation.

– Jag har valt att kalla det för en geografisk mosaik av nischuppdelning eftersom den art som intar en speciell habitatnisch varierar mellan områden, förklarar Magne Friberg, som avslutar avhandlingen med att lägga fram en teori om att de artöverskridande parningsspelen kan komma att tvinga isär i de olika delpopulationerna.

Tillhör individen den ovanligare arten i området, gynnas den troligtvis av att hålla sig inom sitt ursprungshabitat – där är sannolikheten större för att träffa på rätt partner. Mosaiken i nischuppdelning skulle i så fall helt enkelt kunna vara en effekt av vilken art som först etablerat sig i ett område. Pionjärarten kan då ostört ta samtliga gynnsamma habitat i anspråk. Evolutionen gynnar därefter nischspecialisering hos den art som kommit som nummer två till respektive område, eftersom de individer som lämnar kärnpopulationen med största sannolikhet missgynnas av att ständigt slösa energi och tid på den andra arten.

Avhandlingens namn: The evolutionary ecology of niche separation –studies on the sympatric butterflies Leptidea sinapis and Leptidea reali.

Ytterligare information
Magne Friberg, Zoologiska Institutionen, Stockholms Universitet,
tfn 070-203 82 27, 08-16 43 98, e-post magne.friberg@zoologi.su.se.

För bild
08-16 40 90, press@su.se eller http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=73520.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera