Ny förståelse av kroniska hälsenesmärtor
Nya rön som visar att senceller kan producera nervsignalsubstanser ger nya infallsvinklar för förståelsen av processerna vid kronisk hälsenesmärta, skriver Dennis Bjur i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 15 januari.
Besvär från hälsenan (akillessenan) kan signalera att den helt eller delvis har gått av, men det kan också handla om s.k. kronisk hälsenesmärta (akillestendinos) med svullnad, stelhet och – på röntgen eller i mikroskop – typiska avvikelser jämfört med normala, ickesmärtande hälsenor. Kronisk hälsenesmärta är relativt vanligt hos både motionärer och elitidrottare, främst inom löpning, men också vid andra hälsenebelastande idrotter. Samma typ av smärtor har dessutom visat sig kunna drabba människor med relativt låg fysisk aktivitetsnivå.
Avhandlingen inriktar sig främst på att undersöka vilken typ av nerver med tillhörande signalsubstanser (transmittorer) och mottagarmolekyler (receptorer) som kan återfinnas i hälsenor och om antalet, typen och placeringen förändras i samband med kronisk hälsenesmärta. Resultaten visar att nerverna främst finns utanför själva senvävnaden, närmare bestämt i den luckra bindväven (paratenon), men också, om än i mycket begränsad omfattning, i själva senan.
De mest intressanta resultaten som redovisas i avhandlingen är dock att sencellerna (tenocyterna) visar reaktioner för enzymer som deltar i bildandet av nervsignalsubstanserna acetylkolin och olika katekolaminer. Dessa fynd är mycket tydligare i kroniskt smärtande senor än i smärtfria. Dessutom förekommer receptorer för dessa substanser i sencellerna.
Fynden visar att det finns faktiska förutsättningar för smärtsensationer i och omkring senan och att signalsubstanserna också kan påverka blodkärlen i vävnaden. Intressant nog talar även fynden för en lokal produktion av nervsignalsubstanser i sencellerna och att detta sker betydligt mer i kroniskt smärtande än i normala smärtfria senor. Nervsignalsubstanser kan uppenbarligen produceras och ge effekter i och runt hälsenan utan att det behöver finnas nervceller. Resultaten ger ny förståelse för vilka substanser i senan som kan ha stor betydelse för smärtprocessen. Förhoppningen är att de nya fynden ska leda till utveckling av nya behandlingsmetoder.
Dennis Bjur är uppvuxen i Mölltorp, Västergötland, och tog läkarexamen 1992 vid Göteborgs universitet. Han flyttade till Umeå 1996 och blev specialist i allmänmedicin och företagshälsovård. Parallellt med sin forskarutbildning har han arbetat som företagsläkare i Umeå. Han är doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för idrottsmedicin, samt Inst. för integrativ medicinsk biologi, enheten för anatomi.
Han kan nås påtel. 090-786 51 44, e-post dennis.bjur@live.se
Fredagen den 15 januari 2010 försvarar Dennis Bjur, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The human Achilles tendon: Innervation and intratendinous production of nerve signal substances – Of importance in the understanding of the processes in Achilles tendinosis (Den mänskliga akillessenan: Innervering och lokal produktion av nervsignalsubstanser – av betydelse för förståelsen av processerna vid akillestendinos).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Biologihusets stora föreläsningssal (sal BiA201).
Fakultetsopponent är doc. Tomas Movin, Karolinska Institutet.
