Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 januari 2010

Genetiska anlag för kronisk lymfatisk leukemi identifierade

Forskare vid Uppsala universitet har, i samarbete med internationella kolleger, funnit ett samband mellan vanligt förekommande genetiska varianter i arvsmassan och genetisk sårbarhet för att utveckla sjukdomen kronisk lymfatisk leukemi. Resultaten finns publicerade i tidskriften Nature Genetics. I en annan studie, publicerad i tidskriften Blood, presenterar samma forskargrupp en ny mekanism för hur sjukdomen uppkommer och utvecklas.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är den vanligaste formen av leukemi hos vuxna i västvärlden. Man vet sedan tidigare att det finns en stark ärftlig risk att utveckla KLL, men de bakomliggande genetiska anlagen har hittills varit okända. Nu har professor Richard Rosenquist Brandell och forskaren Mahmoud Mansouri vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet i samarbete med forskargrupper från England och Spanien funnit ett samband mellan ett antal vanligt förekommande genetiska varianter, så kallade SNPs (single nucleotide polymorphisms), i arvsmassan och genetisk sårbarhet för att utveckla KLL. Även forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet har deltagit i studien, vars svenska del koordinerats från Uppsala.

Forskarna har studerat 2503 KLL-patienter och 5789 friska personer, samtliga av europeiskt ursprung. Studien är gjord med hjälp av bland annat modern array-teknologi, där man kan studera cirka 300 000 SNPs samtidigt. Forskarna fann en koppling till KLL i fyra olika regioner i arvsmassan, och har även kunnat visa att risken för sjukdomen ökar ju fler genetiska riskvarianter patienten har.

– Våra resultat visar att det finns ett antal lågriskvarianter i arvsmassan som bidrar till utvecklingen av KLL. Det är troligt att det finns ett stort antal sådana varianter som fortfarande är okända, säger Richard Rosenquist Brandell.

– Det ska bli intressant att studera hur dessa varianter är fördelade hos andra folkgrupper, med tanke på att KLL är ovanlig till exempel i Asien, säger Mahmoud Mansouri.

Läs artikeln i nätupplagan av Nature Genetics: http://www.nature.com/ng/journal/vaop/ncurrent/abs/ng.510.html

I en annan studie, som publiceras i tidskriften Blood den 14 januari men som redan nu finns tillgänglig online, har Richard Rosenquist Brandells forskargrupp funnit en ny mekanism för hur KLL uppkommer och utvecklas, något som på sikt kan leda till förbättrade behandlingsmetoder.

Under senare år har forskare kartlagt DNA-förändringar som kan kopplas till bättre eller sämre prognos vid KLL. Det kan handla om genetiska förändringar i DNA-sekvensen, men även om så kallade epigenetiska modifieringar som påverkar om en gen är aktiv eller inte. En vanlig epigenetisk modifiering är så kallad metylering – inaktiva gener har en hög grad av metylering medan aktiva gener är ometylerade. I den aktuella studien har forskarna för först gången identifierat gener som har olika grad av metylering i prover från tre grupper av KLL-patienter, en grupp med bättre prognos och två grupper med sämre prognos.

– Vi har identifierat ett stort antal gener som skiljer sig i metyleringsgrad mellan de olika prognosgrupperna. Många av dessa gener är inblandade i viktiga cellulära funktioner, som ifall de inte fungerar normalt skulle kunna påverka sjukdomsutvecklingen, säger Meena Kanduri, en av forskarna i gruppen.

Till skillnad mot genetiska förändringar är epigenetiska modifieringar möjliga att rätta till. När proverna behandlades med substanser som förhindrar metylering kunde forskarna återaktivera de gener som tidigare varit inaktiva.

– Våra resultat visar på en ny möjlighet till behandling, där man genom att förhindra metyleringen skulle kunna aktivera gener med en tumördämpande funktion. Metyleringsmönstret för olika klasser av gener har även gett oss ny kunskap om cellulära funktioner som har betydelse för sjukdomsförloppet, något som också kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder, säger Meena Kanduri.

Läs artikeln i nätupplagan av tidskriften Blood: http://bloodjournal.hematologylibrary.org/cgi/content/abstract/blood-2009-07-232868v1

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:

Nature Genetics-artikeln: Richard Rosenquist Brandell, 018-611 59 47, 070-625 33 84, e-post: richard.rosenquist@genpat.uu.se eller Mahmoud Mansouri, 018-611 0255, e-post: mahmoud.mansouri@genpat.uu.se

Blood-artikeln: Richard Rosenquist Brandell, 018-611 59 47, 070-625 33 84, e-post: richard.rosenquist@genpat.uu.se eller Meena Kanduri (på engelska), 018-611 0253, meena.kanduri@genpat.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera