Ny mekanism förklarar hur kroppen hämmar nybildning av blodkärl
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.
Nybildningen av blodkärl, angiogenes, regleras strikt av positivt och negativt verkande molekyler. För mycket eller för lite nybildning av blodkärl är typiskt för vissa sjukdomstillstånd. En snabbt växande cancertumör behöver till exempel bilda nya blodkärl för att klara syre- och näringsförsörjningen, och därför har cancerpatienter onormalt stor nybildningen av blodkärl.
– I dagsläget finns det fem godkända läkemedel som hämmar blodkärlsnybildning. Alla fem fungerar på liknande sätt, genom att påverka en av de molekyler som reglerar nybildningen positivt. Ett problem med dessa läkemedel är dock att kroppen efter en tids behandling utvecklar resistens mot dem. Det krävs därför mer kunskap om vilka molekyler som reglerar tumörkärl positivt och negativt i kroppen och hur det sker, förklarar forskarassistent Anna-Karin Olsson vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi som lett studien.
I den nya studien har forskare från Uppsala universitet i samarbete med kollegor från Karolinska Institutet, Norge, Finland och Tyskland undersökt funktionen hos ett av kroppens egna proteiner, histidinrikt glykoprotein (HRG). HRG är ett plasmaprotein, och tidigare studier på möss har visat att det hämmar nybildning av blodkärl samt tumörtillväxt. Studien visar bland annat att det fragment av HRG som förmedlar den hämmande effekten finns i människans vävnad, vilket gör det mer troligt att den fungerar som en kroppens egen hämmare av blodkärlsnybildning.
För att HRG-fragmentet ska kunna hämma nybildningen av blodkärl måste det binda direkt till endotelcellerna, som bygger upp blodkärlen. Genom att analysera ett stort antal vävnadsprover från människa har forskarna kunnat se att HRG-fragmentet binder till blodkärl hos personer med cancer, men inte hos friska personer. Deras studie visar också att HRG-fragmentet binder till blodkärl i närvaro av aktiverade trombocyter, en sorts blodceller som ska förhindra blödning vid skada. Detta är intressant eftersom just cancerpatienter ofta har en ökad aktivering av trombocyter.
– Våra resultat visar att kroppen antagligen reagerar på sjukdomstillstånd som cancer med att själv försöka motverka nybildningen av blodkärl. De aktiverade trombocyterna skapar en ”mikromiljö” där HRG-fragmentet kan fungera som en blodkärlshämmare, säger Anna-Karin Olsson.
Även data från studier på så kallade knockout-möss som saknar HRG stöder denna slutsats. Mössen är friska och fertila, men vid tumörtillväxt blir nybildningen av blodkärl extra stor. Dessa resultat är alltså i linje med att mössen saknar en negativ reglerare av tumörkärl.
– Vår studie beskriver en helt ny mekanism som förklarar hur en kroppsegen angiogeneshämmare fungerar. Den här kunskapen kan i förlängningen bidra till utvecklingen av nya, effektivare läkemedel som förhindrar oönskad blodkärlsnybildning vid sjukdomstillstånd, utan att påverka de friska kärlen, säger Anna-Karin Olsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna-Karin Olsson, 018- 471 43 99, 073-057 30 13, e-post: Anna-Karin.Olsson@imbim.uu.se
