Tema

Biståndets oväntade resultat

Trots årtionden av förbättringar leder utvecklingsbiståndet sällan till det man har tänkt sig. I en avhandling från Göteborgs universitet undersöks varför resultaten av en insats så ofta skiljer sig från avsikterna när den formuleras.

– Min utgångspunkt är att bistånd innebär intervention, säger Malin Hasselskog, som disputerar i freds- och utvecklingsforskning.

Genom biståndet införs något nytt utifrån. Det kan handla om teknologi, expertis, värderingar, ekonomiska system, politiska strukturer eller något annat. Men den uppenbara, om än ofta outtalade, avsikten är alltid att förändra eller ersätta något som redan finns. Föreställningen att man därigenom kan skapa en viss utveckling bygger på vissa antaganden om hur samhällsförändring går till och vilken roll olika aktörer har.

Att tala om bistånd i termer av intervention är inte i sig en kritik, betonar Malin Hasselskog.

– Men det är viktigt att belysa den interventionistiska aspekten och att granska de underliggande antagandena.

Efter hand som metoderna har blivit allt mer sofistikerade och insatserna allt mer omfattande, har biståndet i många fall också kommit att innebära mer genomgripande intervention. Från att tidigare ha handlat om enskilda projekt, syftar mycket av dagens bistånd till vittgående förändringar i mottagarländers hela ekonomiska och politiska system.

Malin Hasselskog undersöker den rationalitet som ligger bakom, och finner bland annat en syn på samhällsutveckling som något tekniskt och rationellt, som gör det möjligt att i detalj utforma en biståndsinsats och förutsäga dess förlopp och resultat. Hon poängterar att få människor ansluter sig till denna samhällssyn när den uttalas. Ändå fortgår biståndet som om det byggde på sådana föreställningar.

Malin Hasselskog visar också hur bistånd innebär ett möte och ett samspel med det lokala samhället. Genom etnografiska studier i tre byar i Kambodja har hon studerat hur befolkningen uppfattar och förhåller sig till det bistånd som de möter i sin vardag.

Studierna illustrerar hur en och samma biståndsinsats sätter igång olika processer beroende på en rad lokala faktorer, och att resultaten därför skiljer från fall till fall och sällan blir de avsedda. Tvärtemot antagandet om samhällsutveckling som möjlig att designa och kontrollera, så vet man inte vad en insats kommer leda till.

Slutsatsen av detta är inte att försöken att minska fattigdom, orättvisor och mänskligt lidande bör upphöra. Vad som behövs är dock inte än mer sofistikerade metoder och än mer omfattande insatser, utan enklare interventioner som tillåter olikartade förlopp och resultat.

– Det finns fortfarande skäl att intervenera i fattiga samhällen. Men vad en intervention leder till i slutändan måste få avgöras av lokala omständigheter och av hur människor agerar.

Avhandlingens titel: Development Intervention on the Ground. Inherent rationales of aid and their encounter with local dynamics in three Cambodian villages.

E-länk: http://hdl.handle.net/2077/21129

Fakultetsopponent Professor Jan Nederveen Pieterse, Santa Barbara

Tid och plats för disputation: måndagen den 9 november 2009, klockan 14.15, sal 220, Annedalsseminariet, Campus Linné, Seminariegatan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Malin Hasselskog, tel 031-786 43 12, e-post: malin.hasselskog@globalstudies.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos ewa.sjolin@globalstudies.gu.se, 150 kronor exklusive porto.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Biståndets oväntade resultat

 lästid ~ 2 min