Svenska befolkningen inte mer främlingsfientlig
Den globala ekonomiska krisen, som även drabbat Sverige, har inte satt några spår i svenska folkets inställning till mångfald inom olika områden i samhället. Resultaten i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, visar tvärtom på en stabil situation och andelen svenskar med negativa attityder ökar inte.
– Detta är positiva resultat. Den ekonomiska krisen tycks inte ha ändrat på svenska folkets överlag positiva inställning till mångfald. Till skillnad mot vad många kanske tror syns ingen tendens till ökad främlingsfientlighet i samhället, säger Irving Palm, sociologidocent och en av forskarna bakom den årliga rikstäckande attitydundersökningen vid Uppsala universitet.
Årets mångfaldsbarometer, den femte i ordningen, visar att svenska folkets inställning till mångfald är stabil. Resultatet stärker bilden från tidigare år att kvinnor och personer med högre utbildning är mest positiva till etnisk mångfald. Det finns också ett tydligt samband mellan inställning till mångfald och upplevelse av kulturellt avstånd.
Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Den första rapporten publicerades 2005. Årets rapport baserar sig på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen (1016 individer) och jämför årets resultat med tidigare år. Mångfaldsbarometern 2009 fokuserar på arbete, religion, bostad och kultur.
Respondenterna ombeds ta ställning till olika påståenden och när det gäller kulturdimensionen undersöks även upplevelsen av kulturellt avstånd till olika nationaliteter och folkgrupper.
Undersökningen 2009 genomfördes under månaderna maj-juni, det vill säga efter det att den globala ekonomiska krisen på allvar även drabbat Sverige med varsel och uppsägningar som följd. Dessa samhälleliga förändringar tycks dock inte ha påverkat svenska folkets attityder till etnisk mångfald. Inga mer omfattande förändringar har ägt rum. I stället förstärks bilden av att det svenska folkets inställning till etnisk mångfald är stabil över tid.
Några exempel som visar på detta är att 67,4 procent (om de som saknar erfarenheter räknas in) uppger att de har goda erfarenheter av att ha invandrare som arbets- eller studiekamrater. Det är samma andel som föregående år och något högre än tidigare år. Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald pendlar mellan 4 och 6 procent. Årets resultat redovisar en viss minskning jämfört med 2008.
Två tydliga samband är att personer med högre utbildning i större utsträckning än personer med annan utbildning har goda erfarenheter av invandrare som kollegor eller kurskamrater. År 2009 anger 79,1 procent att så är fallet, vilket är en successiv ökning från 72,9 procent år 2006. Skillnader i attityder mellan olika utbildningsnivåer är statistiskt signifikanta. Kvinnor har också generellt positivare erfarenheter av invandrare än män. År 2009 anger 71 procent bland kvinnor och 63,3 procent bland män att de har goda erfarenheter. Även denna skillnad är statistiskt signifikant.
Några smärre förändringar i attityder som kan ses som effekter av förändringar inom det ekonomiska och kulturella området kan likväl noteras. Påståendet som går ut på att Sverige behöver arbetskraft från utlandet får minskad acceptans jämfört med året innan. Det kan tyda på en växande insikt om svårigheterna på arbetsmarknaden.
Andelen respondenter som anser att muslimska kvinnor i Sverige är mer förtryckta än andra kvinnor i Sverige har ökat till sin högsta nivå hittills, 64,3%.
I Mångfaldsbarometern 2009 uppmärksammas mer ingående än tidigare respondenternas upplevelse av kulturellt avstånd till olika nationaliteter och folkgrupper. Det kulturella avståndet bedöms vara lägst i relation till invånare främst i de nordiska länderna men även till invånare i den västeuropeiska gemenskapen. Somalier och romer anses vara på längst avstånd.
Genom analysen av kulturella avstånd utkristalliserar sig två grupperingar dels den svenska gruppen som inkluderar svenskar och de som i mycket liknar svenskar, dels en främlingskapsgrupp bestående av nationaliteter och folkgrupper på längre avstånd. En generell slutsats är att svenskar i allmänhet uppvisar positiva attityder till mångfald men samtidigt i stor utsträckning kulturellt distanserar sig gentemot invandrare.
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta professor Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.
