Artikel från Malmö universitet
22 oktober 2009

Kvinnor berättar om hur man bemöts med slöja

Många kvinnor med slöja känner sig främmande i sin egen hemstad, och undviker gärna områden som känns ”svenska” – som Malmöstadsdelarna Limhamn, Västra Hamnen och Lilla Torg. Det framgår av en studie som gjorts på Urbana Studier vid Malmö högskola.

Dewi klär sig i slöja. Och här är hennes berättelse från en incident utanför sitt hem i centrala Malmö där hon står med sitt barn i barnvagnen: ”En obekant kvinna i 50–55-årsåldern saktar in sin cykel in för att, som jag trodde, fråga om vägen. Istället häver hon ur sig ”muslimfitta”. Jag ropar efter henne, ’du stanna, vi måste prata’ men hon cyklar bara snabbt vidare.”

Våld i stadsmiljön förknippas i den offentliga debatten oftast med unga män med utländsk bakgrund som förövare. Mer osynligt är de kränkningar som muslimska kvinnor i slöja utsätts för i det offentliga rummet.

– För slöjan provocerar, till den grad att många spottar, skriker och till och med använder sig av fysiskt våld gentemot kvinnor som bär den, berättar Johanna Sixtenson som är författare till ”Hemma och främmande i staden – kvinnor med slöja berättar”. Den nya boken ingår i Malmö högskolas publikationsserie i Urbana Studier, Mapius (Malmö University Publications in Urban Studies) och grundar sig på en intervjustudie som genomfördes i Malmö under hösten 2008.

En tydlig tendens är att kvinnorna i intervjustudien känner sig främmande i sin egen hemstad och att det negativa bemötandet påverkar deras rörelsemönster i staden, synen på sig själva och synen på andra. Flera av dem vittnar om att de undviker ”svenska områden” som Limhamn, Västra hamnen och Lilla Torg.

Studien är inte kvantitativ – avser inte att ta fram något statistiskt underlag. Avsikten har istället varit att synliggöra våld och förtryck genom kvinnornas egna berättelser. Studien ingår i ett större forskningsprojekt om våld i urbana miljöer där forskare från Institutet för bostads- och urban forskning, Lunds universitet och Stockholms universitet ingår.

Trots kränkningarna vägrar många av kvinnorna i studien att finna sig i den offerroll som muslimska kvinnor ofta ges i den offentliga debatten. I intervjuerna träder kvinnorna tvärtom fram som egna subjekt och aktörer. De hittar omvägar att gå – både bokstavligen och metaforiskt – strategier och lösningar för att göra motstånd eller för att försöka förmedla en annan bild av dem själva.

”Hemma och främmande i staden – kvinnor med slöja berättar”, Mapius 4, kan kostnadsfritt beställas via: www.mapius.se

Text: Joakim Frieberg

Kontaktinformation
För mer information kontakta Carina Listerborn, lektor och forskare i stadsbyggnad på institutionen Urbana studier vid Malmö högskola.
e-post: carina.listerborn@mah.se
mobil: 0733-320 882
eller rapportens författare, Johanna Sixtensson
e-post:johanna.sixtensson@mah.se

Senaste Nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera