Byggbranschens lärlingsutbildning – framtidsväg eller återvändsgränd?
I den förestående gymnasiereformen och i ett kommande förslag till lärlingslag i Sverige framhålls byggbranschens lärlingsutbildning som föredömlig. I sin doktorsavhandling i yrkesdidaktik vid Stockholms universitet visar Ingrid Berglund att byggbranschens traditionella lärlingssystem är en smal utbildning som kan leda till återvändsgränder för eleverna.
På fredag, den 23 oktober, disputerar Ingrid Berglund i ämnet yrkesdidaktik vid Stockholms universitet. Hennes avhandling behandlar specifikt byggutbildningen i Sverige, där en fallstudie vid en gymnasieskola sätts i ett historiskt perspektiv. Det visar sig att gymnasieskolans byggprogram snarare styrs av byggbranschens traditionella lärlingssystem än av gymnasieprogrammens mål.
– Undervisningen i byggyrkesämnena ägnas främst åt att fostra och forma eleverna mot byggnadsarbetets historiska villkor – lagarbete, lojalitet, hantverkskunnande och manlighetsnormen. Förmågan att anpassa sig till byggbranschens villkor anses av lärarna till och med som viktigare än att utveckla ett brett yrkeskunnande, säger Ingrid Berglund.
Frågan är om byggyrkets historiska villkor är relevanta för ett framtida arbetsliv inom byggnadsyrkena. Majoriteten av eleverna som utbildar sig på byggprogrammet arbetar inte vidare inom byggyrken, men gymnasieutbildningen är helt anpassad till byggbranschens traditioner. Exempel på en sådan anpassning är att gymnasiebetygen inte är värdefulla som anställningsgrund, utan det gäller ”att du visar att du vill jobba”, som en av eleverna i studien uttrycker det.
Betygen räknas initialt för att eleverna ska gå vidare till en lärlingsanställning, men det räcker med godkända betyg i yrkesämneskurserna och i tre av kärnämnen (svenska, engelska och matematik). Detta upptäcker eleverna när de kommer ut på sin arbetsplatsförlagda utbildning och därefter inser de att det är ganska onödigt att anstränga sig för att få högre betyg. De elever som ändå vill få goda gymnasiebetyg är de som är på det klara med att de kanske inte kommer att jobba inom byggbranschen hela livet då de vet att de lätt kan få arbetsskador.
– Byggbranschens lärlingssystem påverkar elevernas studiestrategier, då skolbetygen inte har så stort värde för anställningen. Det kan få till konsekvens att eleverna senare i livet får svårt att konkurrera om utbildningsplatser och kanske måste göra omfattande kompletteringar av gymnasiebetygen, menar Ingrid Berglund.
Yrkesutbildningen bygger främst på hantverksmässiga metoder och arbetssätt, där det som lärarna betraktar som teori genomförs i klassrum med utgångspunkt i ett av byggbranschen utformat läromedel, som inte verkar kopplas samman med pågående arbeten i skolan eller på olika arbetsplatser.
– Det som förvånar mig mest är att eleverna inte fick arbeta med konceptuella redskap, som exempelvis ritningar, i relation till den byggproduktion som de utförde och deltog i. De arbetade helt och hållet utifrån lärarens instruktioner, säger Ingrid Berglund.
Avhandlingens titel: Byggarbetsplatsen som skola – eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
Ingrid Berglund, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, ingrid.berglund@did.su.se, telefon: 08-1207 62 61, mobil: 070-654 68 14
Ladda ner avhandlingen
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:235820
Pressbild
För pressbild på Ingrid Berglund, kontakta cecilia.parkert@luk.su.se, 08-16 34 28, 073-707 88 90
