Mediernas roll i krissituationer
Tidigare var massmediernas bild av hot och faror i krissituationer den enda information som fanns tillgänglig för allmänheten, men nu tappar den traditionella journalistiken alltmer kontrollen över informationsflödet. ” Nu utmanas mediernas roll av medborgarjournalistik och bloggar och det ställer högre krav på läsaren att vara källkritisk”. Det säger Mats Eriksson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
I det traditionella medielandskapet stod journalister vid stora medieorganisationer för informationen i krislägen men i dag kan gemene man relativt enkelt producera och distribuera egna nyheter via nätet och vi kan även kommentera journalisters berättelser.
– Vissa forskare går så långt att de påstår att journalistens sociala status är hotad. Det finns de som hävdar att läsare betraktar bloggar som mer trovärdiga än konventionella journalisters rapportering, säger Mats Eriksson.
Bloggar betraktas ibland som mer trovärdiga eftersom bloggare ofta ses som ämnesexperter som inte har någon motsvarighet hos de traditionella medierna. Den traditionella journalisten tvingas bli generalist för att klara av att bevaka och behärska många olika områden.
– Det ställer stora krav på den enskilde medborgaren att kunna vara källkritisk och bedöma olika sajters trovärdighet. Man kan inte alls vara säker på att alla bloggare är experter på sitt område eller har ärliga avsikter, säger Mats Eriksson.
Det har visat sig att bloggare, som man trott vara enskilda privatpersoner som personligt skildrat sina omskakande upplevelser, varit representanter för organiserade opinionsbildare med tydligt strategiska syften.
– Internet har blivit en källa till ryktesspridning och falsk information i samband med kriser men det finns också en etisk aspekt, säger Mats Eriksson.
I samband med bombningarna i London 2005 till exempel publicerades snabbt bilder och filmer med ett innehåll som medierna valde bort på grund av sina etiska grunder. Katastrofer och hot har alltid lockat publik oavsett medium och avsändare men med internet ökar snabbheten, dramatiken och möjligheten till alternativa bilder och berättelser.
– I ett medielandskap där nätjournalistiken får allt större inflytande över den samlade mediebilden av en händelse, råder en ny medielogik, som strategiska kriskommunikatörer bör anpassa sig till, säger Mats Eriksson.
Mats Eriksson påpekar att man inte ska glömma bort att internet har en stor positiv potential i kriskommunikation och används redan idag för att snabbt sprida viktig information i kriser direkt mellan myndigheter och medborgare och mellan medborgare och medborgare.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Eriksson: mobil: 076-8184801, E-post: mats.eriksson@oru.se
Mats Erikssons nya bok har precis kommit ut: Nätens kriskommunikation. Studentlitteratur: 2009. Läs mer om boken: http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/1968?artnr=33466
