Barnens bästa – svårare än man kan tro
Det är inte självklart att det är barnens bästa som sätts i första hand i vårdnadstvister. Trots att lagstiftningen är mycket tydlig är resultaten i Eva Ryrstedts undersökning om barnens roll nedslående.
– Ibland är barnen inte del av processen och i några fall blir barnens bästa snarast ett slagträ i bråket mellan föräldrarna, säger Eva Ryrstedt, docent i civilrätt vid juridska fakulteten, Lunds universitet, som just avslutat projektet ”Barnets bästa eller föräldrarnas – en studie av utfallet av alternativa beslutsmodeller rörande vårdnad/boende/umgänge”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Där har hon bland annat undersökt och analyserat de så kallade samarbetsamtal som förs främst i samband med separationer, och där det uttalade syftet både är att nå en överenskommelse mellan föräldrarna och att ta hänsyn till barnens bästa.
– Man når nästan alltid en överenskommelse, men det är inte säkert att det alltid är till barnets bästa.
Det finns fall, förklarar hon, där barnens bästa kanske inte är en överenskommelse, men ännu vanligare är att barnets bästa helt enkelt glöms bort i samtalen mellan föräldrarna. I många kommuner är barnen överhuvudtaget inte med under samtalen och i de intervjuer som genomförts med deltagare i samarbetssamtal, visar det sig också att barnen eller deras bästa ofta överhuvudtaget inte nämns i samtalen.
– I en del fall blandar också föräldrar ihop sitt eget bästa med barnens, säger Eva Ryrstedt.
Resultaten är nedslående, med tanke på att barnens bästa är en så viktig del av lagstiftningen. En förklaring skulle kunna vara att själva samtalet har en så tydlig karaktär av förhandling och medling, att fokus flyttas från barnets bästa till målet att just komma överens, oavsett vad det innebär för barnet. Överenskommelsen i sig ses i vissa fall till och med som bäst för barnet.
Undersökningen av de så kallade samarbetssamtalen är bara en del av den stora undersökning om barnens bästa som Eva Ryrstedt gjort. Läs mer om den och de andra undersökningarna i hennes slutredovisning som finns på RJs hemsida, www.rj.se, under anslag för 2002.
Eva Ryrstedt är verksam vid Lund universitet och nås på 046-2221089 eller
Eva.Ryrstedt@jur.lu.se.
/Jenny Björkman
Kontaktinformation
Eva Ryrstedt är verksam vid Lund universitet och nås på 046-2221089 eller
Eva.Ryrstedt@jur.lu.se.
