Brist på arbetskraft problem för kvinnliga småjordbrukare i Etiopien
I Sverige har vi löneskillnader mellan kvinnor och män. "Även i Etiopiens högland spelar genus stor roll för hur man klarar sin försörjning och överlevnad". Det säger Kristina Nässén, som i en ny avhandling studerar småjordbrukande kvinnohushåll i ett av världens fattigaste områden.
Södra Wollo är ett område i Etiopiens högland som i början av 70-talet och i mitten av 80-talet fick stora rubriker i media och blev ökänt för återkommande svältkatastrofer. Tusentals människor dog. Fortfarande lever människor med ytterst snäva marginaler av självhushållande jordbruk, sårbara för torka och missväxt.
Hushållens försörjning bygger på att manlig och kvinnlig arbetskraft kompletterar varandra. Kvinnor hushållar och lagar mat medan män plöjer, sår och tröskar. Arbetsfördelningen är strikt uppdelad.
Det är med andra ord inte möjligt för ett hushåll att bruka jorden utan manlig arbetskraft. Trots det består ungefär en fjärdedel av alla hushållen i området av kvinnor som är änkor, frånskilda eller har män som arbetsmigrerat.
– Jag blev intresserad av att förstå hur kvinnohushåll, utan tillgång till nödvändig manlig arbetskraft, ändå försörjde sig och klarade sig i det här utsatta området. De var ju uppenbart en stor andel av alla hushåll, säger Kristina Nässén som doktorerar vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Avhandlingen visar hur genus skapas i det etiopiska höglandet och hur genus, i samverkan med bland annat släktskapsrelationer, genererar olika förutsättningar för kvinnor och män att klara sin försörjning. Barn lär sig tidigt att vara en duktig och ideal flicka respektive pojke, vilket innebär att de lär sig olika arbetsuppgifter och har olika förväntningar på sig.
– Det här gör att kvinnors och mäns erfarenheter och kunskapsområden, och inte minst försörjningsmässiga förutsättningar ser olika ut.
Människor betalar sällan för arbetskraft som hushållet saknar i det här området. Istället gör de utbyten med andra, där goda relationer är en viktig förutsättning för att utbytet ska äga rum. Hushållsekonomin bygger alltså på goda relationer där moral, delade normer och värderingar är centrala.
– Människor deltar i utbyten på olika villkor, beroende på om de är kvinnor eller män, säger Kristina Nässén som följde böndernas jordbruk under ett år.
Det är däremot inte så enkelt att kvinnohushåll generellt är fattigare än hushåll med en man som överhuvud. Kvinnohushåll är en långt ifrån homogen grupp och många hushåll har manlig arbetskraft genom barn eller bröder. De kvinnohushåll som däremot saknar nära släktingar är bland de mest fattiga och sårbara i området. Det kostar då en kvinna hälften av grödan att låta en man plöja, så och skörda åt henne i ett arrendeliknande utbyte.
Studiens slutsatser pekar på att det är viktigt att uppmärksamma genus betydelse för hushållens försörjningsmöjligheter inte minst i förhållande till nationella och internationella bistånds- och utvecklingsprojekt. Materialet är insamlat genom deltagande observation i samband med ett antropologiskt fältarbete i ett småjordbrukande område i höglandet.
Avhandlingens titel:
Mark är som barn. Genus, fattigdom och försörjning i Södra Wollo, Etiopien
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20929
Fakultetsopponent: Docent Gunilla Bjerén, Stockholms universitet, Sverige
Tid och plats för disputation: lördagen den 10 oktober 2009, kl. 10.15, Hörsal 326, Annedalsseminariet, Campus Linné, Seminariegatan 1a, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Kristina Nässén tel: 031-786 5442 (arb.), mobil: 076-212 4785
e-post:.kristina.nassen@globalstudies.gu.se
