Erfarenhet är inte alltid en bra källa till kunskap
Erfarenhet kan vara en högst subjektiv och osäker kunskapskälla. I själva verket är många av våra ”erfarenheter” konstruerade av oss själva, baserade på vad vi vet men också på vad vi tror. Det här kan bidra till att förklara hur fördomar och felaktiga uppfattningar kan leva vidare både privat och yrkesmässigt, visar Ebba Elwin vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.
Ebba Elwin vid institutionen för psykologi har studerat hur så kallad selektiv feedback, dvs att den respons vi får på våra beslut sällan är fullständig, påverkar vad vi lär oss av erfarenheter. Som exempel använder hon anställning av personal.
Som chef har man vissa uppfattningar om vilka egenskaper som är önskvärda hos en anställd, och gör naturligtvis sitt bästa för att rekrytera de personer man tror är mest lämpliga. Men eftersom man oftast inte får veta hur det hade gått om man hade anställt någon av de andra kandidaterna kommer den faktiska erfarenheten av rekryteringen enbart att basera sig på de alternativ man valde, inte på dem man valde bort.
Den selektiva och ofullständiga erfarenheten verkar då bekräfta de förväntningar man hade från början på vilka av kandidaterna som var lämpliga respektive olämpliga, även om det inte nödvändigtvis stämmer med verkligheten.
– En av mina studier visar hur feedback som uteblir varje gång vi väljer bort ett alternativ kan resultera i att personer med vitt skilda uppfattningar om vad som är bra och dåligt kan tyckas få dem bekräftade. Rekryterarnas helt olika förväntningar kom faktiskt att avspeglas i den specifika erfarenhet som de gjorde, berättar Ebba Elwin.
– Med dessa resultat kan man förstå hur lätt det är att fördomar och felaktiga teorier kan leva vidare, trots att de inte stämmer överens med verkligheten. Erfarenheten kan vara en mycket osäker källa till kunskap, eftersom den ofta är selektiv.
Men kunskap baseras inte bara på den information som man faktiskt har fått. För att beskriva hur människor lär sig av feedback som systematiskt uteblir använder hon sig av begreppet konstruktivistisk kodning.
De gånger som man får se resultaten av sina beslut, till exempel hur det gick för de personer som man valt att anställa, kan man lära sig av dessa erfarenheter. Frågan är vad som händer när man inte får den responsen.
– Om responsen uteblir ”konstruerar” man den själv, utifrån det som man vet eller tror. Om jag tror att en sökande är olämplig och avstår från att anställa honom eller henne får jag inte veta mer om den sökande. Istället kommer min konstruerade feedback att ange att den sökande var olämplig, förklarar hon.
Den konstruerade feedbacken lagras tillsammans med information vi faktiskt har fått, och kommer att ligga till grund för vår uppfattning om vilka som är lämpliga respektive olämpliga. Uppfattningen om verkligheten påverkas alltså inte bara av vad vi faktiskt har upplevt, utan också av de slutsatser och tolkningar som vi själva har gjort.
Ebba Elwins resultat ligger i linje med tidigare forskning som har visat att människor ofta har svårt att hålla reda på källan till information – om det som vi ”vet” är något som vi verkligen har sett eller om det var en slutsats som vi drog.
Ebba Elwin visar i sin avhandling hur vi kan stärkas i våra övertygelser och uppfattningar därför att de bekräftas inte bara av den faktiska erfarenheten, utan också av våra egna slutsatser som fungerar som ”konstruerade erfarenheter”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ebba Elwin, 018-471 21 60, 076-374 64 55, e-post: Ebba.Elwin@psyk.uu.se
