85 procent mindre koldioxid med avgifter och teknik

För att förändra kraftverksparken krävs det politiska styrmedel som avgiftsbelägger koldioxidutsläpp. Det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter är ett exempel. Med ytterligare långsiktliga mål, eventuellt efter FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december, kan handelssystemet med utsläppsrätter bli det viktigaste styrmedlet för minskade koldioxidutsläpp.

Mikael Odenberger visar i sin avhandling hur dagens elkraftssystem kan utvecklas för att möta framtida krav på minskade koldioxidutsläpp. Fokus är de europeiska kraftverkens förändringsmöjligheter fram till år 2050 då drastiska minskningar i utsläpp av växthusgaser, speciellt koldioxid, måste göras enligt EU och FN:s klimatpanel IPCC.

Mikael Odenberger menar att koldioxidutsläppen kan minskas radikalt med effektiviseringsåtgärder och dagens tillgängliga och kända teknik. Förnyelsebar teknik är av särskild betydelse, speciellt storskaligt utnyttjande av vindkraft och kraftverk eldade med biomassa med och utan fjärrvärmeproduktion.

Stor vikt läggs på att bedöma bidraget där kraftverk använder CCS-teknik – avskiljning och lagring av koldioxid i geologiska formationer under mark. Med den tekniken ger kolanvändning mycket låga koldioxidutsläpp. Flera länder i Europa har en stor del av sin kraftproduktion baserad på kolkraft och de förnybara alternativen räcker i dagsläget inte till. Här spelar CCS en viktig roll för minskade utsläpp. Dessutom ger fortsatt kolanvändning ett lägre importberoende av naturgas till Europa.

Mikael Odenberger anser att en 85-procentig minskning av utsläppen jämfört med utsläppsnivåerna 1990 kan nås med ett utsläppspris som fram till 2050 inte överstiger 50 euro per ton koldioxid. Blir prisutvecklingen den som visas i avhandlingen blir ett antal tekniker lönsamma, såväl vindkraft och biomassa som CCS och ny kärnkraft.

– Ur ett samhällsperspektiv borde inte 50 Euro per ton vara problematisk. Den stora utmaningen är tidsperspektivet och tempot som behövs för att åstadkomma förändringen. Planering, tillståndsprocesser och uppförande av kraftverk tar lång tid samtidigt som det krävs en snabb förändring för att möta kraven redan till år 2020. Detta ger ett betydande tryck på kraftverksindustrin och sätter hårt tryck på bränslemarknader eftersom vi inte kan klara oss utan effektiviseringsåtgärder för minskat elbehov, säger Mikael Odenberger vid Institutionen energi och miljö.

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem leder projektet inom vilket avhandlingsarbetet genomförts:
– Vi kan möta klimatmålen till en rimlig kostnad men detta kräver att vi använder samtliga kända tekniker samt att det är av största vikt att CCS-tekniken blir kommersiellt tillgänglig runt år 2020. I media är det titt som tätt en debatt om vilka tekniker som är de bästa – till exempel förnybart som motsats till kärnkraft. Det känns lite tröttsamt när det absolut viktigaste är att kostnaden för att släppa ut koldioxid blir tillräckligt hög.

Den 9 juni 2009 försvarade Mikael Odenberger sin avhandling om utvecklingsvägar för det Europeiska elkraftsproduktionssystemet.

Arbetet är en del av de Pathways-projekt som görs inom ramen för Chalmers medverkan i Alliance for Global Sustainability, AGS.

Avhandlingens titel:
“Pathways for the European electricity supply system to 2050 – implications of stringent CO2 reductions”.

Kontaktinformation
Mer information:
Mikael Odenberger, Avdelningen för energiteknik, Chalmers, 031- 772 1444
Filip Johnsson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers 031-772 1449