Socialtjänsten måste anpassa sig efter psykiskt funktionshindrades vardagsliv
Människor med psykiska funktionshinder bor idag ofta i egna bostäder med stöd från socialtjänsten, så kallat boendestöd. Men det finns stora kunskapsluckor när det gäller hur dessa människor lever och om socialtjänstens stöd. I en ny avhandling vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, har Gunnel Andersson analyserat vardagen och det sociala livet för 17 funktionshindrade.
– Jag har analyserat hur vardagslivet i egen bostad fungerar och vad socialtjänstens stöd betyder. Min avhandling har två huvudområden: vardagsliv och boendestöd. En slutsats är att socialtjänsten i större utsträckning måste väga in hur vardagslivet ser ut för den funktionshindrade vid beslut om boendestöd, säger Gunnel Andersson.
Sjutton personer med psykiska funktionshinder medverkar i studien. Genom observationer, dagböcker och intervjuer har hon fått inblick i dessa personers dagliga liv.
– Jag har sett fyra vardagslivskategorier som skiljer sig avsevärt från varandra. Det handlar om vad de gör om dagarna och var de är någonstans; om de tillbringar sin tid vid samhällsorganiserade verksamheter eller är hemma samt om de är ensamma eller umgås med andra, säger hon.
De fyra kategorierna är vardagslivet som ensamprojekt, ett verksamhetsdominerat vardagsliv, vardagslivet – ett socialt projekt och ett ensamprojekt samt vardagslivet – ett socialt projekt och ett verksamhetsprojekt.
Socialtjänstens boendestöd är, enligt Gunnel Andersson, ett socialt stöd i vardagen som präglas av görandet, pratandet och sällskapet i ett ömsesidigt samspel. I boendestödet ingår också det sociala stöd som inte bara är handfast och konkret: lösning och lindring av problem, social samvaro och sociala sammanhang samt professionsanknutna budskap som ger kunskap och trygghet, skydd och kontroll.
Hon anser att relationen mellan den psykiskt funktionshindrade och boendestödjaren är av avgörande betydelse för stödet.
– För att boendestöd ska upplevas som just stödjande krävs en relation med ett genuint intresse för den enskilda individen, omtanke och integritet, säger Gunnel Andersson.
Hur ter sig då betydelsen av boendestöd i förhållande till vardagslivskategorierna? När det gäller lösning och lindring av problem är betydelsen av boendestödet ungefär lika, oberoende av vardagslivstyp. Oavsett social situation delar alltså de medverkande beroendet av samhällsorganiserat stöd.
– Men när det gäller aspekter som social samvaro och sociala sammanhang betyder boendestödet olika beroende på hur vardagslivet ser ut. Jag anser därför att beslut angående boendestöd och dess praktik bör ha ett vardagslivsorienterat underlag, avslutar Gunnel Andersson.
Gunnel Andersson disputerade måndagen den 25 maj. Opponent Var professor Tommy Svensson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, avd för sociologi, Linköpings universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
tfn 08-508 23041. e-post gunnel.andersson-collins@h-l.stockholm.se
För bild kontakta: press@su.se eller tfn 08-16 40 90
