Mental ohälsa hos kurder i Iran
De psykiska problemen hos den kurdiska befolkningen i Iran är så stora att de måste tas på allvar, konstaterar Naser Mofidi i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 4 juni.
Avhandlingen är en epidemiologisk studie av frågor kring den mentala hälsan hos den kurdiska befolkningen i den islamska republiken Iran. Den aktuella delen av landet var direkt berörd av kriget mellan Iran och Irak 1980—88.
I studien ingår ca 1 000 hushåll i Sanandaj, provinshuvudstaden i det iranska Kurdistan.
En medlem av varje hushåll fick besvara frågor i fem internationellt använda frågeformulär för att mäta psykisk hälsa.
Det visade sig att ungefär 27 procent av de tillfrågade led av mentala störningar som de definieras i General Health Questionnaire (GHQ12). Inga könsskillnader kunde påvisas, men ogifta och arbetslösa personer var mest utsatta.
De tillfrågade uppger, föga förvånande, mycket få erfarenheter av självmord eller självmordsbeteende i den egna familjen. Självmord är förbjudet enligt den islamskt traditionella lagstiftningen i landet. Kvinnor är mer benägna än män att anse det vara möjligt att förebygga självmord.
Ett fåtal tillfrågade rapporterar något självmordsförsök under det senaste året. Att vara gift verkar ha en förebyggande effekt mot självmord hos män men inte hos kvinnor. Det finns inget säkert samband mellan självmordsbeteende och posttraumatisk stress, däremot en koppling till svåra depressioner.
Yngre personer och kvinnor rapporterar i högre grad tankar om att vara trött på livet och de som hade gjort självmordsförsök är också i genomsnitt yngre. Självmordsförsök är vanligare hos gifta kvinnor än hos män.
Ungefär 11 procent av de tillfrågade har tecken på posttraumatisk stress. Det är en högre andel än i andra länder, men ändå lägre än väntat. Symtomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Kvinnor rapporterar också fler tillfällen när de återupplever och blir upprörda av sina minnen från kriget.
En brist i studien är att frågorna har besvarats uteslutande av personer i provinshuvudstaden. Resultaten kan därför inte generaliseras till kurder på landsbygden.
På grund av komplexiteten i frågeformulären har de som svarat dessutom i allmänhet högre utbildningsnivå än stadsbefolkningen som helhet. Resultaten måste därför tolkas med en viss försiktighet.
Naser Modifi är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, samt leg. psykolog och leg. psykoterapeut, verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin i Karlshamn, Blekinge, där han kan nås på tel. 0454- 73 28 91,
e-post naser.mofidi@ltblekinge.se
Torsdagen den 4 juni 2009 försvarar Naser Mofidi, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies on mental health in Kurdistan in Iran.
Fakultetsopponent är prof. Itzhak Levav, Israel Ministry of Health, Jerusalem.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal A, psykiatriska kliniken, by. 23, NUS.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/
