Musikhusen som satte proggen på kartan
Efter de legendomsusade musikfesterna på Gärdet på 70-talet växte behovet av etablerade musikhus som en arena för levande progressivt musikutbud. Etableringen av dem kom att bli avgörande för den levande musiken inom den progressiva musikrörelsen och senare även punken.
I en avhandling som nyligen lades fram av David Thyrén, Institutionen för musik och teatervetenskap vid Stockholms universitet visar han hur musikhusen minskade klyftan mellan amatörer och proffs och gav unga rockband tillgång till replokaler, att uppträda live inför publik och till och med genomföra Sverigeturnéer där man gästade progressiva musikhus som likt svampar växte fram i många svenska städer kring sjuttiotalets mitt.
Musikrörelsens två dominerande hus blev Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg. Båda var under sin tid de största kulturföreningarna i respektive stad, med i genomsnitt cirka 5000 medlemmar. Musikhusen länkades samman i riksorganisationen Kontaktnätet som finns kvar än i dag och som haft stor betydelse för bland annat Hultsfredsfestivalen.
– Sammantaget kan man säga att Uppsala Musikforum generellt hade större musikalisk bredd och variation med högkvalitativt utbud av jazz, blues, rock, folk- och världsmusik, visa och punk. Sprängkullen var mer radikalt politiskt med tydliga preferenser för tyngre rock samt den politiska visan, säger David Thyrén.
I avhandlingen framträder tydliga skillnader och intressanta likheter mellan de två musikhusen. Ibland annat de lokala miljöerna fanns stora olikheter.
– Musikforum i Uppsala präglades av stadens karaktär som student- och lärdomsstad med anrika traditioner och en dynamisk demografisk utveckling. Göteborg var å andra sidan en tuffare arbetarstad som utmärktes av utomparlamentariska aktioner som de vilda strejkerna bland hamnarbetarna och kravallerna kring Hagahuset, vilka föregick etableringen av Sprängkullen, säger David Thyrén.
I Uppsala fanns tydliga estetiska preferenser för jazz men också för svensk folkmusik och så kallad ”World Music”. I Göteborg utvecklades en fritidsgårdskultur där ungdomar sysslade med motorsport och lirade rockmusik. Dessutom fanns det skillnader i samarbetet med myndigheterna. Medan Uppsala Musikforum samarbetade med kommunala och statliga myndigheter byggde Sprängkullen istället upp en egen motoffentlighet vid sidan av det etablerade kulturlivet.
I det tidsliga förloppet märks dock uppenbara likheter. Ett antal intressanta paralleller kan skönjas i de båda musikhusens utvecklingsfaser över tid, bland annat avseende aktörer, genusaspekter, ideella arbetsinsatser, integration av punken och åttiotalets inriktning mot kommersiell restaurangnäring med alkoholförsäljning.
– Ett exempel på detta är att jämlikheten bejakades starkt. Båda föreningarna hade periodvis kvinnliga ordföranden och kvinnorna var också mycket viktiga i det ideella basarbetet och hade många framträdande roller, säger David Thyrén.
Avhandlingen har också bidragit till att nyansera några myter. Bland annat den att Sprängkullens utbud var tämligen likriktad. Tvärtom visade det sig att musikhuset i Göteborg var överraskande varierat.
Avhandlingens namn: Musikhus i centrum – Två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg.
Ytterligare information
David Thyrén, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, tfn 070-478 34 74, 08-31 84 21, e-post david.thyren@music.su.se.