Nya regleringsmöjligheter för EU: Regler för hur reglerna ska följas
Europeiska unionen förknippas gärna med regler och reglering gällande allt ifrån gurkans form till statistikproduktion. EU:s formella regelverk består av mer än 300 000 rättsliga dokument. En ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet visar dock att EU:s reglering i praktiken är mycket mer omfattande än så.
Den 7 juni är det dags att rösta i EU-parlamentsvalet och den 1 juli tar Sverige över EU:s ordförandeklubba för ett halvår. Här finns möjligheter att påverka den riktning Europeiska unionen utvecklas i, och en stor del av denna utveckling består av nya eller förändrade regler för unionens medlemsländer. En ständigt aktuell fråga gäller eventuella nya EU-medlemmar och i utvidgningssammanhang spelar EU:s regler en viktig roll.
I sin avhandling vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, har Jenny Svensson studerat hur nya medlemsländer lär sig att följa EU:s regler.
Ett villkor för att ett land ska kunna bli medlem i EU är att det har kapacitet att följa EU:s regler. Men reglerna är många, av skiftande karaktär och rör ofta principfrågor snarare än konkret praktik, vilket försvårar regelföljandet.
– Om vi tittar på det så kallade momsdirektivet så beskriver detta vad som ska beskattas och vem som ska beskattas men inte hur det praktiska insamlandet av momsen ska organiseras. Detta är istället upp till varje medlemsland att själv bestämma, säger Jenny Svensson.
Ett problem för de nya medlemsländerna från Öst- och centraleuropa har varit att många av EU:s regler rört områden som tidigare var oreglerade i dessa länder. Ett annat har varit att ländernas statsförvaltningar varit svaga, outvecklade och ofta underbemannade.
För att underlätta förståelsen för, och organiserandet av, regelföljandet har EU skapat stödinstrumentet Twinning. Twinning byggs upp kring ett nära samarbete mellan myndigheter eller departement i gamla och nya medlemsländer, och syftet är att hjälpa de nya medlemsländerna att följa EU:s regler på rätt sätt.
– Man kan se det som att de gamla medlemmarna lär de nya vad reglerna innebär och hur de ska efterlevas. Ett annat sätt att beskriva det är att de nya medlemsländerna imiterar de gamla och att Twinning därför handlar om regelföljande genom imitation, säger Jenny Svensson.
Ur regleringssynpunkt är Twinning intressant eftersom det kan sägas reglera själva regelföljandet. EU:s formella regler handlar om vad som ska göras medan Twinning handlar om hur det ska göras och på så sätt växer faktiskt EU:s möjligheter att påverka.
Avhandlingen visar att Twinning – som presenteras som ett sätt att underlätta de nya medlemsländernas regelföljande – i praktiken introducerar ytterligare reglering i form av handlingsregler för hur ett land bör följa EU:s formella regler. Avhandlingen visar därmed också att reglering och regelföljande på EU-nivå utgörs av komplexa och dynamiska processer snarare än enkla krav och efterlevnadssamband.
Jenny Svensson försvarar sin avhandling fredagen den 5 juni 2009 kl 10.00 i sal MB 503, Södertörns högskola, Alfred Nobels allé 7.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Jenny Svensson, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet/Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, tfn 070-24 54 424, e-post jenny.svensson@sh.se