Tema

Könskvotering av parlamentariker är ingen universallösning

Går det att genom lagstiftning finna snabba lösningar på jämställdhetsproblem i politiken? Pär Zetterberg vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat könskvoteringens effekter inom det politiska beslutsfattandet och på medborgarnivå i en rad latinamerikanska länder. Avhandlingen, som granskas den 20 maj, ifrågasätter argumenten både hos förespråkare av och motståndare till könskvotering.

Trots de ekonomiska och demokratiska framsteg som gjorts inom jämställdhetsarbetet runt om i världen utgör männen fortfarande över 80 procent av världens parlamentariker. FN, EU och Världsbanken har som ett svar på denna ojämlikhet föreslagit könskvotering till lagstiftande församlingar. Under de senaste 20 åren har ett hundratal länder runt om i världen infört någon form av könskvotering.

– Könskvotering har debatterats flitigt bland såväl forskare som politiker, men trots det vet man fortfarande förvånansvärt lite om dess långsiktiga effekter, säger statsvetaren Pär Zetterberg.

I sin avhandling ger han en komplex bild av frågan, och visar på brister i såväl motståndarnas som förespråkarnas argumentation. En delstudie visar till exempel att könskvotering inte tycks öka det politiska engagemanget hos kvinnliga väljare, tvärtemot vad förespråkare av könskvotering ofta hävdar. En annan delstudie, genomförd i Mexiko, ger inget stöd för påstående att inkvoterade kvinnor skulle stöta på särskilda hinder i det parlamentariska arbetet eller bli klassade som ett parlamentariskt b-lag, ett vanligt argument bland kvoteringsmotståndare. En tredje delstudie komplicerar bilden ytterligare, och pekar på att partierna spelar stor roll för inkvoterade kvinnors möjligheter att driva frågor som tar tillvara kvinnors intressen.

– Ju mer toppstyrda partierna är, desto mindre är sannolikheten att inkvoterade kvinnor kan genomföra lagförslag som gynnar kvinnors livssituation. Min studie visar att kvotering kan förväntas ha minst effekt på politikens innehåll i just de utvecklingsländer som främst har försvarat reformen med sådana argument, säger Pär Zetterberg:

Å ena sidan pekar hans avhandling på att det inte nödvändigtvis finns fog för motståndares ofta framförda skräckscenarier om att könskvotering skulle urholka inkvoterade kvinnors roll. Å andra sidan tycks reformen inte utgöra den universallösning på politiska jämställdhetsproblem som många förespråkare har hoppats på.

– Detta pekar på att vi behöver nyansera debatten kring könskvotering, säger Pär Zetterberg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pär Zetterberg, 018-471 37 95, 070-538 38 02, e-post: Par.Zetterberg@statsvet.uu.se

Könskvotering av parlamentariker är ingen universallösning

 lästid ~ 2 min