Tema

Ungdomar i miljonprogramsförorten om svenskhet och identitet

Hur ser stereotyperna om den invandrartäta förorten ut när de handlar om svenska tjejer och killar? Hur påverkas normen när majoriteten är i minoritet? Etnologen Maria Bäckman har träffat gymnasieungdomar i en miljonprogramsförort till Stockholm och studerat hur deras vardag i och utanför skolan präglas av mer eller mindre uttalade föreställningar om kön, klass och etnicitet. Resultaten blev boken ”Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter”.

– Många forskare har under senare år tagit sig till förorten för att på ett eller annat sätt studera konstruktionen av invandraren. Jag åkte till förorten för att studera kategoriseringen av svenskar och föreställningar om svenskhet, säger Maria Bäckman.

Hon har under lång tid träffat och intervjuat svenska gymnasieungdomar, främst tjejer, och visar i sin bok hur de positionerar sig omväxlande som tonåringar, tjejer, förortsbor och svenskar. Ofta är detta inget problem: för det mesta handlar det mer om att manifestera likhet än skillnad menar Maria Bäckman.

– Likhet är också något som tjejerna på ett tydligt sätt strävar efter att både uppnå och beskriva. På olika sätt talar de om att de är lika sina kamrater, att också de har flaggor, religiösa symboler och en stark lojalitet gentemot hembygden – förorten. Genom att ungdomarna tillsammans tonar ned olikheter och lyfter fram det gemensamma blir samvaron hyggligt konfliktfri och en form av samlevnadsfrid upprättas, säger Maria Bäckman.

Men i många sammanhang kom ”det svenska” ändå att symbolisera en form av absolut nollpunkt som alla ville distansera sig ifrån, vilket kunde vara djupt problematiskt för de ungdomar som samtidigt identifierade sig (och inte minst betraktades) som svenskar.

– På andra arenor kan dessa ungdomar mycket väl tilldelas fördelar och privilegier just i sin egenskap av att tillhöra den självklara majoriteten. Där kan de utnyttja de inkluderingar som gör att de kan räknas till ”oss” och till ”dem”. Men det gäller inte alltid och överallt. Lokalt kan svenskhet istället uppfattas som något som måste färgas bort ur håret, som bör kompletteras med en finsk flagga, eller ersättas av en tysk mamma, berättar Maria Bäckman.

Den negativa synlighet som i den aktuella förorten förknippades med det ”vita” och det ”svenska” – och i tjejernas fall dessutom ofta knöts till föreställningar om ”svenska tjejer” eller ”blondiner” – resulterade många gånger i viljan att smälta in och passera som något annat än förortens Andra.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Maria Bäckman är etnolog. Hon disputerade 2003 vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet” och arbetade med projektet ovan vid Stockholms universitet. Hon är numera verksam vid Uppsala universitet.
Maria Bäckman nås på tfn 0707-16 13 79, e-post maria.backman@etnologi.su.se

”Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter” är utgiven av Makadam förlag, www.makadambok.se.

Bild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=62618.

Ungdomar i miljonprogramsförorten om svenskhet och identitet

 lästid ~ 2 min