Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 maj 2009

Svårare än förr att bygga bort segregation i städerna

Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.

Segregation, att rika inte bor bland fattiga, svenskar inte bland invandrade och unga inte bland gamla uppfattas ofta som ett problem. Hur kan vi få olika hushållskategorier att bo tillsammans i ett bostadsområde? Och vill hushållen själva bo blandat?

I sin avhandling har Emma Holmqvist undersökt målet om blandat boende som instiftades som ett nationellt bostadspolitiskt mål 1974. Vilka problem skulle lösas, vilka verktyg skulle användas för att nå målet? Och är målet fortfarande aktuellt i dag? Hon har intervjuat både politiker och planerare och det är tydligt att de har olika syn på varför och hur ett blandade boendemiljöer ska skapas. Att bygga bostadsområden med en blandning av olika bostadstyper, upplåtelseformer och bostadsstorlekar framstår som den centrala strategin för att de boende ska få en större valmöjlighet på bostadsmarknaden, vilket i sin tur möjliggör en befolkningsmässig blandning.

– Men om politikerna anser att detta ska motverka en klassmässig eller etnisk segregation skiljer sig åt. För vissa politiska partier ska en blandning ske i alla bostadsområden för andra ska det bara ske i de områden som anses invandrartäta och resurssvaga, säger Emma Holmqvist.

Hennes studie visar också att styrningen har blivit svårare för planerarna som ska försöka styra stadens utveckling så att bostadssammansättningen blir mer varierad. De statliga styrmedlen i form av subventioner och lån som styrde vad som byggdes har tagits bort och de kommunala bostadsbolagens roll för bostadsproduktionen är inte lika central idag som på 1970-talet. Om det inte finns aktörer på bostadsmarknaden som vill bygga blandat har planerarna därför svårt att styra utvecklingen i den riktningen.

En annan viktig fråga är om hushållen vill bo blandat? Boendepreferensstudier visar att ett blandat boende inte tycks vara avgörande för om ett område är bra eller dåligt. Det verkar snarare som om de boende inte bryr sig särskilt mycket om områdets befolkningssammansättning. Dessutom kan ett och samma område upplevas som både blandat och ensidigt bland dem som bor där. Hushållen uppfattar alltså sin omgivning på olika sätt.

– Medlen för att förverkliga målsättningen har blivit färre och det finns en klar risk att det i framtiden kommer att vara ett mål utan medel, säger Emma Holmqvist.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Emma Holmqvist, mobil: 073-617 01 71, emma.holmqvist@ibf.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera