Nationella faktorer färgar EU:s arbetsmarknadslagstiftning
När regelverket kring de europeiska formerna för arbetstagarinflytande, som benämns europeiska företagsråd, överfördes till svensk lagstiftning och vidare in i svenska storföretag, påverkades det av en rad olika faktorer, bl a det svenska medbestämmandesystemet. Det visar Andreas Dahlkvist i sin avhandling i ekonomisk historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.
EU beskrivs ofta som ett hot mot det svenska sättet att organisera arbetsmarknaden. Men trots att delar av den europeiska lagstiftningen går stick i stäv med vissa nationella regler är det praxis att anpassa nya regleringar till de förhållanden som råder i de olika medlemsländerna. I slutänden har därför utfallet av många av de lagar som tagits fram inom EU även formats av nationella faktorer.
– Ett exempel på detta är regelverket bakom de former för kommunikation mellan anställda och arbetsgivare som benämns europeiska företagsråd och kan beskrivas som en europeisk motsvarighet till det som i Sverige kallas för medbestämmande, säger Andreas Dahlkvist, som i sin avhandling studerat det nationella medbestämmandesystemets roll vid införandet av de europeiska företagsråden i Sverige.
Liksom i flera andra europeiska regleringar finns det inslag i regelverket bakom de europeiska företagsråden som står i motsats till det svenska medbestämmandesystemet. Men enligt Andreas Dahlkvist kan införandet av dessa regler beskrivas som en flexibel process som påverkades av en rad olika faktorer, däribland det svenska sättet att organisera relationerna mellan anställda och arbetsgivare.
Genom att undersöka hur de grupper och organisationer som var inblandade i denna process resonerade finner han även stöd för att flera centrala inslag i det svenska medbestämmandet spelade en viss roll vid hanteringen av de europeiska företagsråden. Men avhandlingen visar att andra faktorer var minst lika viktiga. Ett exempel är de sedan tidigare etablerade samarbetsformer som finns inom de svenska storföretag där europeiska företagsråd etablerats.
– Min avhandling visar också att de grupper och organisationer som hanterade denna fråga ofta betraktade denna europeiska form av arbetstagarinflytande som något annorlunda och mindre värdefullt än svenska former av medbestämmande, och att den därför också borde behandlas på ett speciellt sätt, säger Andreas Dahlkvist.
Avhandlingen bidrar till en större förståelse av vad nationella faktorer betyder för utfallet av europeiska regleringar på arbetsmarknadsområdet, men visar också att andra faktorer har varit viktiga för utfallet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Dahlkvist, tel: 018-471 57 57, 070-461 13 94, andreas.dahkvist@ekhist.uu.se
