Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 april 2009

Enkelt blodprov kraftfullt stöd i kampen mot malaria

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en studie att snabbtester för malariainfektion, så kallad RDT, kan bli ett kraftfullt stöd för sjukvården i låg- och medelinkomstländer i kampen mot sjukdomen. RDT bygger på ett enkelt blodprov och bidrar enligt resultaten till att patienterna i högre utsträckning får rätt behandling utan extra kostnad för vården.

– Eftersom de testmetoder som annars finns att tillgå är för komplicerade och dyra för de flesta vårdcentraler i exempelvis Afrika, medicinerar man mot malaria så fort en patient har feber. Med bättre diagnosverktyg riktas behandlingen till patienter som behöver den, säger professor Anders Björkman, som lett studien vid Karolinska Institutets forskningsenhet på Zanzibar i Tanzania.

Malaria RDT (Rapid Diagnostic Tests) är en relativt ny diagnosmetod, där man med hjälp av ett blodprov i fingret mäter förekomsten av protein som produceras av malariaparasiten Plasmodium falciparum. Testet kräver ingen komplicerad laboratorieutrustning eller utbildning och används redan på många håll. Den studie som Anders Björkman med kollegor nu publicerar i tidskriften PLoS Medicine är den första utvärdering som gjorts på bred front i klinisk verksamhet. I studien ingick fyra vårdcentraler på Zanzibar. Data från 1887 vuxna och barn, som alla hade haft feber under de senaste 48 timmarna, samlades in.

Deltagarna delades in i två grupper, där den ena gruppen fick genomgå en vanlig läkarundersökning och diagnostiserades med utgångspunkt från symptom och den andra även testades med RDT. Samtliga patienter som, oavsett metod, diagnostiserades med malaria fick behandling med så kallade ACT-preparat, vilket är moderna kombinationsläkemedel baserade på det kinesiska örtpreparatet Artemisinin.

När uppföljningen gjordes två veckor efter insatt behandling visade det sig att de patienter som testades med RDT i betydligt lägre utsträckning medicinerats med ACT. Andelen patienter i RDT-gruppen som fick ACT var 36 procent. Motsvarade siffra i kontrollgruppen var 85 procent. Däremot skrevs det ut mer antibiotika till gruppen som testades med RDT. Antalet återbesök på grund av att behandlingen inte upplevdes som fungerande av studiedeltagarna var också lägre i RDT-gruppen.

– Det här kan innebära en mindre revolution för vården av malariasjuka i de fattiga länder som är mest drabbade. Dessutom kommer kartläggningen av malariasjukdomens spridning på sikt att bli bättre, vilket i sin tur möjliggör nya och bättre kontrollstrategier, säger Anders Björkman.

Man räknar med att ungefär 300 miljoner människor varje år infekteras med malaria. Ungefär 1 miljon avlider årligen av sjukdomen eller i sviter efter den. Särskilt utsatta är barn under 5 år och gravida kvinnor i låg- och medelinkomstländer i Afrika och Asien. I arbetet med studien har även deltagit forskare vid Zanzibar Malaria Control Programme, Läkare utan gränser, Nordic School of Public Health samt WHO.

Publikation: ”Influence of Rapid Malaria Diagnostic Tests on treatment and health outcome in fever patients, Zanzibar – A crossover validation study”, Mwinyi I. Msellem, Andreas Mårtensson, Guida Rotllant, Achuyt Bhattarai, Johan Strömberg, Elizeus Kahigwa, Montse Garcia, Max Petzold, Peter Olumese, Abdullah Ali & Anders Björkman, PLoS Medicine, vol 6(4), 27 april 2009.

För frågor, kontakta:

Infektionsläkare, med dr Andreas Mårtensson
Mobil: 073-9511808
E-post: Andreas.Martensson@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning och bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera