Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 april 2009

Manodepressiv sjukdom i u-land – lika vanlig men sällan behandlad

Manodepressiv sjukdom förkommer ungefär lika mycket på landsbygden i Etiopien som på andra håll i världen. Skillnaden gentemot i-länderna är framför allt att de sjuka sällan behandlas, konstaterar psykiatern Alemayehu Negash i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 7 maj.

Studierna i avhandlingen är gjorda inom ett brett projekt kring vanliga psykiatriska sjukdomar i landsbygdsdistriktet Butajira i Etiopien. För att kartlägga den psykiatriska hälsan hos befolkningen användes högskoleutbildade, lokala intervjuare som gick från dörr till dörr i området.

Kvinnor intervjuade kvinnor och män talade med män. De misstänkta fall som kunde identifieras på det sättet, och via nyckelpersoner i byarna, blev sedan intervjuade av en psykiater och deras sjukdom utvärderades enligt gängse diagnosskalor. På motsvarande sätt intervjuades personer som vårdade de sjuka.

Det visade sig att information från nyckelpersoner fungerade bättre för att hitta schizofreni och andra kroniska sjukdomar medan dörr-till-dörrintervjuerna var mer effektiva för att spåra affektiva sjukdomar, t.ex. depressioner och manodepressiva tillstånd.

I befolkningen på ungefär 100 000 personer i åldern 15—49 år spårades sammanlagt 315 personer som motsvarade kriterierna för bipolär (manodepressiv) sjukdom och bland dem erhölls fullständig information om 295 personer.

Livstidsrisken i befolkningen uppskattas därmed till 0,6 % för män och 0,3 % för kvinnor. Medelåldern för sjukdomsdebut i den maniska fasen var 22 år och i den depressiva drygt 23 år; 77 % av fallen inleddes med en manisk episod. Mer än hälften av de drabbade hade aldrig sökt hjälp i sjukvården och bara 13,2 % hade varit intagna för vård.

Vid en uppföljning efter i genomsnitt 2,5 år (mellan ett och fyra år) har två tredjedelar haft återfall i sin sjukdom och en tredjedel var kroniskt sjuka.

Vårdgivarna var till största delen (ca 80 %) en make, maka eller en nära släkting. Mer än hälften av dem rapporterade stora svårigheter, framförallt relationsproblem i familjen, sociala begränsningar, störningar av familjens försörjning och ekonomiska bekymmer.

Alemayehu Negash är kliniskt verksam i Etiopien och doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri. Han är engelskspråkig och kan nås på mobil 076-095 9133, e-post alemayehunt@yahoo.com

Torsdagen den 7 maj 2009 försvarar Alemayehu Negash, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Bipolar disorder in rural Ethiopia”.

Svensk titel: ”Bipolär sjukdom på landsbygden i Etiopien”.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal A, psykiatriska kliniken, by. 23, NUS.

Fakultetsopponent är professor Hans Ågren, Göteborgs universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera