Det mångkulturella samhället – gränslöst eller gränsfyllt?
”Den kulturella mångfalden kan ta sig många former, och alla former är inte odelat positiva.” Boken Mångkulturalism – socialt fenomen och politisk utmaning, av forskarna Rolf Lidskog och Fuat Deniz vid Örebro universitet, genomsyras av en positiv syn på det mångkulturella samhället, men samtidigt understryker den att individer är viktigare än kulturer. Kulturer har rätt till stöd, men de har ingen rätt att kränka mänskliga rättigheter.
Sverige är i dag ett mångkulturellt land. Var femte svensk är invandrare, det vill säga hon själv eller en av hennes föräldrar har utländsk bakgrund, och det finns över 200 språkgrupper i landet.
Samtidigt visar attitydundersökningar att svenskarna har en ambivalent inställning till den kulturella mångfalden och många kulturella grupper utsätts för utanförskap. Men även inom kulturer finns ojämlikhet och maktmissbruk, som kan ta sig uttryck i tvångsgifte, könsstympning eller till och med mord.
Boken Mångkulturalism – socialt fenomen och politisk utmaning skärskådar mångkulturalism som fenomen, och ger en historisk överblick som visar att företeelsen är lång ifrån ny – även om vi i dag pratar om den mer än tidigare.
Möten mellan kulturer är berikande och har spelat en avgörande roll för mänsklighetens utveckling. Men samtidigt som kulturen hjälper oss att formas som människor och ger oss ett fotfäste i tillvaron, kan den också stänga in oss och begränsa våra liv. Därför är det enligt författarna nödvändigt att inte oreflekterat respektera en kultur, utan att också kritiskt granska den, bara man är medveten om att man gör det utifrån sin egen kultur, och inte från en neutral utkikspunkt.
Staten bör ha en genomtänkt syn på hur man kan stödja olika grupper och kulturer, men utan att därmed låsa fast individer i dessa grupper och kulturer.
Varje kultur består i verkligheten av en mångfald uttolkningar, normer, sedvänjor och praktiker, men risken finns att en liten grupp bevakare och gränsvakter gör sig till talesmän för kulturen i sin helhet och påtvingar både omvärlden och de egna medlemmarna sin egen tolkning av vad som är korrekt.
Om inte detta motverkas skapas visserligen en kulturell mångfald i samhället, men samtidigt förminskas människor till att bli kulturella marionetter med begränsade möjligheter att leva ett liv som de själva har valt. Dessutom ökar risken för konflikter mellan grupper, när det skapas tydliga gränser mellan dem som tillhör en viss kultur och dem som tillhör en annan.
Boken diskuterar begrepp som individ, grupp och kultur, och behandlar fenomen som migration, nationalism, globalisering och urbanisering och i sista kapitlet pekar författarna på tänkbara vägar framåt.
Att tro att vi måste tänka, känna och värdera på samma sätt för att kunna leva tillsamman beskrivs som en utopi – och en mycket farlig sådan.
Samhället behöver inte baseras i en gemensam kultur, men däremot bör vi enas om några gemensamma, grundläggande värden som möjliggör den kulturella mångfalden, men som samtidigt innebär ett starkt försvar för varje persons rätt att utforma sitt eget liv.
Författarsamarbetet mellan sociologerna Rolf Lidskog och Fuat Deniz avbröts tragiskt då Fuat Deniz mördades på Örebro universitet i december 2007.
”Så här skulle det ju inte bli” skriver Rolf Lidskog i förordet, där han berättar om det svåra arbetet att själv skriva färdigt boken.
Men boken var viktig att skriva ”dels eftersom den innehåller tankar och reflektioner från Fuat som han ville förmedla, dels för att boken i sig är viktig eftersom en av vår tids största frågor är – vilket Fuat ständigt betonade – hur vi ska leva tillsammans, olika men jämlika”.
Kontaktinformation
Kontakt: Rolf Lidskog: 070 6472301
